Förtätning kan vara både bra och dåligt för hälsan

15 oktober 2020

Träd som lutar över en å med hus i bakgrunden.

Forskningsresultaten uppmärksammar värdet av såväl den byggda stadsstrukturen som av urbana grönområden samt samspelet dem emellan.

Både urbana grönområden och urban förtätning är förknippat med lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Detta till synes förbryllande resultat rapporteras i en ny artikel som är publicerad i Journal of Epidemiology and Community Health.

Studien är gjord av IBF:s professor i miljöpsykologi Terry Hartig, tillsammans med kulturgeograferna Zara Bergsten och Jan Amcoff vid IBF, samt med miljöepidemiologer i Skottland och Australien.

Porträtt av Terry Hartig.
Terry Hartig, professor i miljöpsykologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

Forskningsteamet konstaterar att forskning om urbana grönområden och hälsa ofta har motiverats av en oro över att grönområden försvinner i urbaniseringens och förtätningens kölvatten. Samtidigt har forskningen inte undersökt hur förhållandet mellan grönområden och hälsa kan variera beroende på om befolkningstätheten i samhällen ökar, är stabil eller minskar.

– Det är viktigt att problematisera idén om urbana grönområden som motgift mot förtätning. Forskningen om fördelarna med urbana grönområden måste förenas med forskning om hur urbanisering i sig också kan gynna hälsan, säger Terry Hartig.

I den aktuella artikeln har forskarna studerat den totala dödligheten av hjärt-kärlsjukdomar i 1432 svenska församlingar under perioden 2000-2008.

Både urbanisering och grönområden kan ha goda hälsoeffekter

Forskarna fann att församlingar som har haft en relativt stabil befolkningsdensitet med en större tillgång på grönområden, tenderade att ha en lägre dödlighet av hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen. Dessa församlingar hade förhållandevis många invånare och en högre befolkningsdensitet redan i början. Bland mer glesbefolkade församlingar som hade en betydande tillväxt i befolkningen såg forskarna ett samband mellan ökningen i befolkningsdensitet  och minskad dödlighet.

– För små orter kan urbanisering ha en god effekt på hälsan. I större städer måste man däremot hushålla med de grönområden man har. I redan tätbyggda områden kan vidare förtätning undergräva folkhälsofördelarna med urbana grönområden – både genom den förlust av areal som förtätning innebär, men även av kvalitet när fler människor ska dela på en mindre yta. Däremot kan förtätning i mer glesbefolkade områden ge andra fördelar som kompenserar förlusten av grönområden. Till exempel att människor får bättre tillgång till hälsovård och andra tjänster som hjälper dem att hålla sig levande och friska, förklarar Terry Hartig.

Författarna drar slutsatsen att deras resultat uppmärksammar värdet av såväl den byggda stadsstrukturen som av urbana grönområden samt samspelet dem emellan. Forskarna hoppas att studien kommer att främja forskning om hur de fördelar som finns med förtätning ska vägas mot de kostnader som en förlust av urbana grönområden kan medföra.

Camilla Scheinert/Ulrika Wahlberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress