Alla flerspråkiga är inte likadana

Över 200 tvåspråkiga barn i åldrarna 4–7 år har testats i svenska och arabiska respektive turkiska.

Ute Bohnacker, professor i lingvistik, och hennes forskargrupp har varit med i EU-nätverket COST Action ISO804, med lingvister, logopeder och barnpsykologer. De har tagit fram ett testmaterial för att mäta och jämföra barns kunskaper i olika språk – till exempel ordförråd, uttal och förmågan att berätta en historia.

– Det finns inga bra språktest i Sverige för den här åldern som är anpassade till flerspråkighet, säger Ute Bohnacker. Vi behöver ett material som faktiskt fungerar och inte är någon direktöversättning från engelskan eller framtaget för vuxna.

Här vid institutionen för lingvistik och filologi pågår projektet BiLI-TAS där över 200 tvåspråkiga barn i åldrarna 4–7 år har testats i svenska och arabiska respektive turkiska. Det är en så kallad tvärsnittsstudie med förskolebarn i östra Mellansverige.

Doktoranderna Linnéa Öberg och Rima Haddad medverkar i projektet. Med hjälp av till exempel bildserier, som barnen får prata kring, testas kunskaperna i de båda språken.

– Vi frågar också föräldrarna, i en enkät, om vilken språklig exponering barnen får, hur mycket man pratar respektive språk i vardagen, i skolan, vilka böcker de läser och om de får modersmålsundervisning. Vad pratar barnen med syskon, med vuxna, vad pratar de vuxna? Det är många aspekter och med den informationen kan vi bättre tolka barnens resultat, säger Linnéa Öberg.

Rima Haddad, som testar barnens kunskaper i arabiska, har fått lägga ned mycket arbete på att få med alla olika arabiska dialekter.

– Ordtestet vi använder är utvecklat av libanesiska forskare, men här i Sverige finns det en bred arabisktalande befolkning som kommer från olika länder, så vi har anpassat det så att barnen ska känna igen orden.

Ett annat delprojekt handlar om barn i samma ålder med språkkombinationen svenska-turkiska. Doktoranden Buket Öztekin har även hon kombinerat språktester och enkäter.

– Jag har tittat på sambanden mellan språkanvändningen hemma, exponeringen för språket och ordförrådet. Till exempel såg jag att om föräldrarna bara pratade modersmålet med barnen, hade barnen ett större ordförråd än om föräldrarna pratade svenska ibland och turkiska ibland.

Även i studien av svensk-arabiska barn, har det kommit fram att det är viktigt att prata sitt modersmål med barnen och inte bara det nya språket.

–  Våra preliminära data visar att om föräldrarna pratar mest arabiska hemma så kommer barnens förståelse och produktion av språk att förbättras. Deras resultat på arabiska är bättre än de vars föräldrar inte pratar arabiska. Men det vi har märkt är att svenskan inte är drabbad, så det påverkar inte deras svenska-kunskaper, säger Rima Haddad.

Ett annat mål med forskningen är att ta reda på varför en så stor del av de flerspråkiga barnen utreds för språkstörningar. Internationellt är flerspråkiga barn som grupp överrepresenterade dels i särskolor, dels i diagnoser för språkstörning.

Så förutom de stora studierna av många barn, görs mer fördjupade studier av några av barnen som följs under flera år.

– Vissa drag av flerspråkighet eller andraspråksinlärning ter sig ganska lika det som man säger är en markör för språkstörning. Vi vill göra det lättare att diagnostisera språkstörning, så att barn inte blir feldiagnosticerade, säger Ute Bohnacker.

Det finns sätt att ge enspråkiga och flerspråkiga samma förutsättningar. Till exempel använder forskarna ett test där barnen ska härma ”nonsensord” som läses upp av en rymdvarelse eller papegoja. Om barn har svårt med det här, kan det vara ett tecken på språkstörningar.

– Om man jämför med andra språkliga tester, så blir flerspråkiga barn inte missgynnade i samma utsträckning. De presterar nästan lika bra eller lika bra som enspråkiga barn om de har typisk språkutveckling, även om de inte har exponerats för svenskan så länge, säger Linnea Öberg.

Sedan en tid tillbaka är gruppen förstärkt av gästprofessorn Natalia Gagarina. Hon forskar om flerspråkighet i Berlin, och menar att det finns stora likheter med situationen i Stockholm och andra storstäder i Europa som har tagit emot många flyktingar de senaste åren.

– Det handlar inte så mycket om kunskaper i olika språk utan mera om att integrera dem i utbildningssystemet. Utan tillräckliga språkkunskaper kan barnen inte förstå instruktioner på idrotten eller i matematiken och hoppar kanske av skolan.

Tidigare forskning om flerspråkighet i Sverige har fokuserat på kunskaperna i svenska och inte i modersmålet. Dessutom har alla flerspråkiga klumpats ihop i en grupp, och inte sorterats utifrån socioekonomisk status och olika språkkombinationer. Det är stor skillnad på om barnet talar tyska, arabiska eller turkiska vid sidan av svenskan, konstaterar Ute Bohnacker.

– ”Det flerspråkiga barnet” betyder egentligen ingenting, det finns så många olika variationer. De kan ha olika typer av stöd hemma och de kan behöva mer eller mindre exponering för svenska. Vi försöker titta på olika grupper och se likheter och skillnader.