Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens invigt

Vicerektor Johan Tysk och Beijerstiftelsens ordförande Anders Wall med avtalet om det nya Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens.

Tidigare i maj invigdes Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens i hus 10 i Ångströmlaboratoriet. Forskningen vid laboratoriet ska fokusera på tillämpning av AI inom livsvetenskaperna samt på AI:s samhällspåverkan.

Det är en donation från Kjell och Märta Beijers stiftelse som möjliggjort det första Beijerlaboratoriet vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Laboratoriet ska ledas av Beijerprofessorn i artificiell intelligens, som sedan 2020 är Thomas Schön. Finansieringen från Beijerstiftelsen uppgår till SEK 2,6 miljoner per år i 5 år. Dock finns stora möjligheter att stödet permanentas, då detta skett för två andra Beijerlaboratorier vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci samt ett på SLU.

På plats vid invigningen i Ångströmlaboratoriet den 10 maj fanns bland annat Anders Wall, Beijerstiftelsens ordförande, Cecilia Wikström, stiftelsedirektör, och Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet. Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, tackade för Beijerstiftelsens satsning på det nya laboratoriet som betyder mycket för såväl fakulteten som universitetet.

Övergripande påverkan   

– Vi gläds åt att Beijerstiftelsen vill etablera forskning runt artificiell intelligens med inriktning dels mot livsvetenskaperna, dels mot samhällsvetenskapliga problem och möjligheter. Som jag ser det är det fantastiskt intressanta forskningsområden samtidigt som det är saker som jag tror vi alla kommer att märka och påverkas av i vår vardag, sa Johan Tysk.

Vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva återfinns även sedan 2020 ett femårigt forskningsprojekt, AI4Research, där forskare från hela universitetet samlas för att utveckla sina forskningsområden med hjälp av AI. Projektets vetenskaplige ledare är Beijerprofessorn Thomas Schön, som i sitt tal berättade vad som driver honom i hans forskning.

– Antingen ska det vara den absolut bästa grundforskningen eller så ska det vara användningen av densamma på ett sätt som är relevant för samhället. För mig är det väldigt viktigt att kunna se hur algoritmerna faktiskt används för att lösa riktiga problem. Och sen att kunna kanalisera det så att vi vet vilken typ av grundforskning vi ska jobba med.

Samarbete över ett brett spektrum

Därefter undertecknades avtalet mellan Beijerstiftelsen och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Enligt Anders Wall var detta det mest spännande projekt han hittills hittat eftersom det täcker så många områden.

– Jag är så glad också över att vi har ett ställe i Carolina Rediviva, att vi också där har tillgång till inte bara den utbildning och utveckling som sker i hus 10 i Ångströmlaboratoriet utan också en relation med övriga fakulteter och övriga inom universitetets ram.             

Anneli Björkman

FAKTA BEIJERLABORATORIET FÖR ARTIFICIELL INTELLIGENS

Det nya Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens i hus 10 i Ångströmlaboratoriet finansieras av Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Beijerlaboratoriet har som mål att skapa en ny unik människocentrerad ingenjörsdisciplin med fokus mot två vetenskapsområden:

  • AI med inriktning mot forskning kring dess tillämpning inom livsvetenskaperna
  • AI med inriktning mot forskning kring dess samhällspåverkan

Två forskare kommer att anställas med benämningen Beijerforskare och finansieras med SEK 2,6 miljoner per år i 5 år, med möjlighet till förlängning.
1990 lade en donation från Beijerstiftelsen grunden till Beijerlaboratoriet för genforskning vid Uppsala universitet. 2013 beviljade stiftelsen finansiering av ytterligare två forskningsområden vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Idag går dessa under namnen Beijerlaboratorierna för gen- och neuroforskning, läkemedelsforskning samt husdjursforskning.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin