Uppsalaalumnen Svante Pääbo får Nobelpriset i medicin
Svante Pääbo, som disputerade vid Uppsala universitet 1986, tilldelas årets Nobelpris i medicin för sina upptäckter rörande utdöda hominiders arvsmassa och människans evolution.
Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från Neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova. Pääbo gjorde också det viktiga fyndet att korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar skett efter migrationen ut ur Afrika för omkring 70 000 år sedan. Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner.
Svante Pääbo är alumn vid Uppsala universitet och disputerade inom medicin 1986. Han har återkommande varit gästprofessor vid Uppsala universitet, och även suttit i universitetets styrelse, konsistoriet. Senast i februari besökte han Uppsala och höll han årets Linnéföreläsning vid universitetet.
Ett jättebra och roligt val, tycker rektor Anders Hagfeldt.
– Hans forskning är ju enormt fascinerande med kartläggningen av människans ursprung, och det är ju roligt att det är en Uppsalaperson. Det är nog många med mig som gläds på universitetet idag, vi har många duktiga forskare i hans fotspår, säger han.
Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi, forskar själv om människans evolution och har tänkt att Svante Pääbo förr eller senare självklart kommer att få priset men att det var lite tyst om honom just i år.
– Det är superkul, både för honom och för hela forskningsfältet. Och det passar bra att det är medicinpriset, hans senaste arbeten har handlat om genetiska variationsmönster, som beror på vårt arv efter Neandertalmänniskan. Det fanns till exempel sådana mönster relaterat till Covid-19, säger han.
Anneli Waara