Uppsala universitet klättrar i internationell rankning

Uppsala universitet har haft en ganska stabil placering runt 86–88 de senaste åren, men i år blev det bättre utfall, framför allt inom ”education” och ”employability”.

– Vårt positiva utfall kan delvis bero på att en av våra tidigare alumner, Svante Pääbo, blev tilldelad nobelpriset 2022. Han har både tagit sin grund- och doktorsexamen vid Uppsala universitet, säger Emma Östlund, controller vid planeringsavdelningen på Uppsala universitet.

Listan toppas av Harvard University, MIT och Stanford University i USA. I Sverige är det Karolinska Institutet (plats 38) och Uppsala universitet som tillhör topp 100. Därefter följer KTH (plats 140), Lunds universitet (plats 141) och Stockholms universitet (plats 146).

Data från externa källor

CWUR baseras enbart på mätbara data som tas från externa källor, bland annat Clarivate Journal citation report, Clarivates Web of Science database och Forbes global 2000. Rankningen bygger alltså inte på lärosätens egna inrapporteringar eller så kallade ”ryktesmätningar”, vilket ibland kan leda till mer godtyckliga rankningsresultat. Det innebär att lärosäten inte själva kan påverka resultatet, konstaterar Emma Östlund.

– Även om det finns definitioner på vad som ska rapporteras in ska dessa definitioner tolkas och då utbildningssystemen ser olika ut i olika länder kan det vara svårt att jämföra egeninrapporterade uppgifter.

Fyra huvudindikatorer

Rankningen byggs upp av fyra huvudindikatorer.

• Education (utgör 25 procent av rankingen). Baseras på hur många prestigefulla pris/utmärkelser ett lärosätes tidigare elever har erhållit.
• Employability (utgör 25 procent av rankingen). Baseras på hur många topp positioner inom stora företag som ett lärosätes tidigare elever innehar.
• Faculty (utgör 10 procent av rankingen). Baseras på hur många anställda som erhållit prestigefulla pris/utmärkelser
• Research (utgör totalt 40 procent av rankningen). Mäter forskningsresultat baserat på olika delindikatorer.