Verktyg ska göra havsobservationer mer användbara
Lina Mtwana Nordlund koordinerar projektet BioEcoOcean från Uppsala universitet. Foto: Daniel Olsson
Livet i havet är fokus för ett nytt stort EU-projekt. En huvuduppgift blir att utveckla ett arbetssätt för att stödja utveckling och samordning av hur havsobservationer och mätningar görs så att de blir jämförbara mellan olika länder, forskargrupper och förvaltare. Projektet BioEcoOcean är värt 67,5 miljoner kronor och löper över fyra år.
– Idag observeras och övervakas havslevande organismer på olika sätt runt om i världen. Man har inte heller några övergripande och välutvecklade strategiska sätt att göra det på, säger Lina Mtwana Nordlund som koordinerar projektet från Uppsala universitet.
Avsaknaden av standardiserade metoder gör det svårt att ge entydiga svar när det gäller frågor om hur organismer och ekosystem globalt svarar på till exempel klimatförändringar.
– Jag jobbar väldigt mycket med sjögräs. Men vad är det som ska mätas? Vissa mäter täckningsgrad, alltså hur stor yta som täcks av plantor, andra mäter hur många plantor som finns och en tredje mäter något helt annat. Med globalt standardiserade och koordinerade mätningar kan man jämföra sina mätningar med varandra var man än är på jorden, så som man gör med till exempel temperaturmätningar, förklarar Lina Mtwana Nordlund.
Utvecklar hjälpverktyg
Huvuduppgiften för projektet, som ingår i Horizon Europe – EU-kommissionens ramprogram för forskning och innovation, blir att bygga samman ett system så att det blir möjligt att göra likvärdiga och mer användbara havsobservationer. I början av 2024 drar arbetet igång på allvar.
– Vi ska utveckla ett hjälpverktyg som underlättar samarbete mellan bland annat planerare, forskare, förvaltare, dataanalytiker och beslutsfattare. Utvecklingen kommer att ske i en samskapande process med många olika intressenter. Det ska vara ett stöd så att alla inblandande i havsobservationer kan kommunicera med varandra och tänka i större banor, berättar Lina Mtwana Nordlund.
Särskilt viktigt blir att standardisera mätningar av det som kallas essentiella biologiska och ekosystem havsvariabler. Med det menas sådant som är mätbart och anses ha särskilt stor betydelse för att förstå populationer och ekosystem. Det kan vara handla om till exempel utbredning eller mängden fisk och undervattensvegetation. Att känna till vad som är naturliga variationer och vad dessa beror är på är nödvändigt för att kunna göra bättre modeller över framtidsscenarier.
Studier av levande organismer
Vid sidan om utvecklandet av ett verktyg omfattar projektet också faktiska studier av levande organismer på flera platser runt om i Europa. Syftet är att jobba med flera olika typer av havsobservationer och samtidigt testa, anpassa och vidareutveckla verktyget tillsammans med intressenter.
– Jag har ett så kallat living lab på Gotland där jag jobbar med sjögräs, fisk och ryggradslösa djur. Vi ska bland annat se om mätningar kan ske på ett bättre sätt. Vad mer utöver det vi redan mäter behöver man mäta för att förstå både positiva och negativa förändringar? säger för Lina Mtwana Nordlund.
Arbetet med hur havsmiljöobservationer ska organiseras globalt är inte något nytt för henne. Sedan förra året sitter hon med som expert i biologi- och ekosystempanelen som ingår i Global Ocean Observing System (GOOS) som leds av IOC-UNESCO.
Åsa Malmberg