Skjutvapenvåldet riskerar att stå samhället dyrt

75 miljoner kronor. Så mycket kostar en skjutning med en lindrigt skadad och en allvarligt skadad enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson. Då är samhällskostnaden för bland annat vård, polis, rättsväsende, vittnesstöd och kriminalvård inräknat. Nu planerar forskare vid Uppsala universitet, Malmö universitet och London School of Economics att genomföra en studie som även tar hänsyn till de indirekta kostnaderna. Summor som man idag inte vet så mycket om.

− Skjutningar medför en oro och en rädsla i samhället och det i sin tur kan ta sig uttryck i olika utfall som faktiskt är kostsamma, till exempel att folk kanske sjukskriver sig och får sämre skolresultat, de kanske börjar äta antidepressiva medel eller flyttar från sin bostad, säger Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) och projektledare för studien.

Påverkas barnfamiljen mer?

Forskarna väntar fortfarande på anslag för att kunna sätta igång med studien på allvar. När finansieringen är klar planerar de att undersöka hur människors hälsa påverkas i områden där det skjuts. De kommer bland annat studera om dåden har mätbara effekter på vårdbesök, läkemedelsförskrivning, sjukdagar och betyg. I projektet ska de också samarbeta med en telefonoperatör för att se hur skjutningarna påverkar individernas rörelsemönster. Kan man se att den också får effekter på vilka platser folk börjar undvika? Och vilka påverkas mest?

– Vi kommer ha möjlighet att zooma in på vissa grupper. Kanske är det så att barnfamiljer känner större oro än 30-åringar utan barn? Det är viktigt att känna till i det preventiva arbetet och när man ska sätta in stöd efter en sån här händelse.

Risk för både oro och avtrubbning

En stor del av forskningen som rör effekterna av skjutvapenvåld kommer från USA. Där har man i huvudsak tittat på masskjutning och skolskjutningar vilka är väldigt dramatiska händelser. Då har man kunnat se att dåden påverkat både den psykiska hälsan och barns skolresultat.

– Vi vet att extrema skjutningar har konsekvenser och nu vill vi testa om vi också återfinner det i svenska kontexter.

Om forskarna finner mätbara effekter ska de också försöka ta reda på hur stort geografiskt område som påverkas av en skjutning.

− Vi vet det från kriminologin att rädslan för brottslighet sprids i sociala nätverk. Om nån berättar vad som hänt dem, är det lätt att börja oroa sig för att det ska hända mig också. Vi vill se om det till exempel kan finnas en sådan ’spillover-effekt’ mellan kollegor.

Under den senaste tidens skjutningar i Uppsala är det anhöriga till gängen som blivit drabbade. Det kan också leda till att oron sprider sig bland de som bor i närheten.

Samtidigt finns det andra tendenser i samhället som tyder på att vi blivit allt mer avtrubbade, vilket inte minst avspeglas i media.

− Om vi går tillbaka några år i tiden, om det sköts och någon dog då hamnade det på första sidan i tidningen, men nu tenderar det att flyttas längre ner eftersom det blivit så normaliserat, vilket är tragiskt. Men det är också något vi ska studera, hur media skriver om det.

Kan motivera till förebyggande åtgärder

Förhoppningen med forskningsprojektet är att i slutändan kunna sätta en prislapp på de indirekta sociala kostnaderna. Genom att känna till hur dyrt det faktiskt kan bli med en skjutning är det lättare att budgetera och motivera att resurser sätts in för att stoppa våldet.

– Säg att en skjutning leder till si eller så många sjukdagar och det påverkar tusentals individer årligen, vad blir prislappen då? Då är det rätt så mycket värt att investera i förebyggande åtgärder när kostnaden är så hög.

Sandra Gunnarsson