Vill att fler ska få hjälp av effektiv MS-behandling

Studiens som publicerades dagen före vår intervju plockades upp av flera internationella medier. Joachim Burman är glad för uppmärksamheten och hoppas att den kan bana väg för att fler MS-patienter kan få behandling med autolog blodtransplantation.

− Studien visar att det är en säker behandling som har effekt under väldigt långt tid, kanske livet ut. Vi kan också se att det i Sverige går att göra på ett säkert sätt, även inom vanlig sjukvård, vilket är jätteviktigt om vi ska behandla många, säger Joachim Burman, överläkare vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

2004 genomfördes den första autologa blodtransplantation vid Akademiska sjukhuset. Metoden går ut på att man plockar ut patientens egna blodstamceller för att sedan slå ut immunförsvaret som bär på MS-sjukdomen med hjälp av cellgifter. Därefter bygger man upp immunförsvaret igen genom att återföra de egna stamcellerna.

I studien följde man 174 patienter som fått den här behandlingen fram till 2020. Vad man kunde se var att hela 89 procent av individerna kunde klara sig utan behandling efter att de fått transplantationen.

– Att inte behöva annan medicin, det ger en känsla av frihet. De bär inte längre det här oket av att behöva gå till mottagningen för att få behandling, utan kan leva ett normalt liv utan att tänka på det.

Strax över hälften av patienterna blev bättre i sina symptom. Den patienten man följde längst hade klarat sig 16 år utan att få sjukdomen tillbaka.

Varför får inte alla personer med MS autolog blodtransplantation?

Autolog blodtransfusion lämpar sig bäst för patienter med aggressiv sjukdomen som har diagnosticerats i tidigt skede. Själva behandlingen är också krävande för individen.

− Behandlingen tar ungefär en och en halv månad, patienten behöver då åka in och ut på sjukhuset. Sedan blir man sjukskriven i tre månader. Många mår dåligt under behandlingen, cellgifterna kan till exempel göra att man tappar håret. Man får sätta livet på paus i ett halvår.

För kvinnor finns dessutom en ökad risk att man kommer i klimakteriet vilket inte lämpar sig för den som vill skaffa barn. Personer med lindrig MS klarar sig ofta med bromsmediciner och kan leva ett bra liv.

Viktigt att upptäcka innan sjukdomen gått för långt

Det finns tyvärr också patienter där MS-sjukdomen hunnit gå för långt för att de ska kunna svara bra på transplantationsbehandlingen. MS bryter ner nervtrådar vilket bland annat leder till att hjärnan krymper. Man räknar med att hjärnans volym minskar med en till två procent per år. I vissa fall har sjukdomen gått så långt att det endast återstår 70 procent av hjärnan. I dessa fall är nervtrådarna så pass skadade att autolog blodtransfusion inte kommer ge någon säker effekt.

För att hitta sätt att hjälpa dessa patienter, vill Joachim Burman undersöka en annan typ av behandling där man tar hjälp av exosomer från från mesenkymala stamceller. I djurstudier har man sett att behandling med exosomer kan återbilda skadad vävnad i hjärnan, vilket är problemet vid långt gången MS.

− Vi kan tillverka exosomer i labbet idag och står redo att börja försök med patienter. I teorin fungerar det, men det är idag ingen etablerad metod och det är en lång väg kvar att gå. Men vi har gott hopp.

För patienter där hjärnan inte är lika skadad har man kunnat se att autolog blodtransfusion kan leda till att stabilisering och att hjärnan faktiskt återhämtar sig.

Vill sprida behandlingen

Joachim Burman berättar att autolog blodtransplantation har setts som en procedur med för höga risker för en icke-dödlig sjukdom som MS. Studien som presenteras nu visar att behandlingen egentligen inte är mer riskfylld än många andra ingrepp som görs inom vården idag.

− Att göra det här är ungefär lika farligt som en höftledsoperation, om den gör den på det sätt vi gör idag.

Han räknar med att runt 10 procent av de 1000 patienter som årligen diagnostiseras med MS skulle vara behjälpta av en transplantation. Det är många fler än som får behandlingen idag – strax innan pandemin genomfördes 35 per år. Sett till det samhällsekonomiska perspektivet kan behandlingen också vara gynnsam. En transplantation kostar sjukvården runt 600 000 kronor. Konventionell MS-behandling kostar mellan 80 000 till 250 000 kronor per år.

− Kostnaden med autolog blodtransplantation är främst förenad med att det är dyrt att ligga på sjukhus. Men där går pengarna framför allt till sjuksköterskornas löner. I annan behandling går pengarna till läkemedelsbolagen.

Den stora utmaningen är att hitta patienter som kan svara bra på behandlingen i tid. Studier pågår kring hur man tidigt kan hitta tecken på att nervtrådarna håller på att brytas ner, redan innan patienten börjar utveckla tydliga symptom. Bland annat genom att leta efter små markörer i blodet som frisätts när nervcellerna dör.

För Joachim Burman pågår detta arbete parallellt med att försöka sprida ordet om hur bra resultat de kunnat se för autolog blodtransplantation i Sverige.

− Många av de här patienterna har jag ju träffat och följt upp. Det är de livsödena som gör att man fortsätter med detta. Man vet att det gick jättebra för de här personerna, det borde ju vara fler som har nytta av den här behandlingen. Då måste vi berätta om det.

Sandra Gunnarsson