Outforskad havsreptil ger ny kunskap om svanödlornas utveckling

Pliosaurierna var en typ av svanödlor med korta halsar och kraftiga huvuden. De dök upp för drygt 200 miljoner år sedan men hade länge en förhållandevis blygsam plats i ekosystemet tills de plötsligt utvecklades till enorma rovdjur. Hur det gick till har länge varit oklart.

Ett forskarlag från Naturkunde-Museum Bielefeld i Tyskland, Institutetet för paleobiologi vid Polska vetenskapsakademien i Warszawa, Polen, Musée national d’histoire naturelle i Luxembourg och Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet kan nu ha kommit ett steg närmare i att förstå pliosauriernas förvandling. Genom att analysera fossil som hittades i Lorraine i Frankrike för 40 år sedan har de kommit fram till att skelettdelarna hör till ett tidigare okänt släkte bland pliosaurierna.

Stora tänder och torpedformad kropp

Lorrainosaurus, som forskarna döpt släktet till, är den hittills äldsta stora pliosauren som påträffats. Dess käkar var över 1,3 meter långa, tänderna stora och konformade och kroppen kraftig och torpedformad med fyra fenformade lemmar.

– Lorrainosaurus var en av de första riktigt stora pliosaurierna. Den gav upphov till en mängd jättelika rovreptiler som regerade haven i omkring 80 miljoner år, säger Sven Sachs, forskare vid Naturkunde-Museum Bielefeld och den som lett studien.

Av fynden att döma var den här reptilen troligen över sex meter från nos till svanstipp och levde i början av den geologiska epoken mellersta jura. Ytterst lite är känt om svanödlor från den här tiden.

– Att vi kunnat identifierat Lorrainosaurus som en av de tidigaste riktigt stora rovpliosauruserna visar att de här djuren uppstod direkt efter en stor omvälvning i de marina rovdjurens ekosystem i övergången mellan äldre och undre jura för 171 till 175 miljoner år sedan. Den här händelsen påverkade många grupper av marina reptiler i grunden och de jättelika rovsvanödlorna kom att dominera över fisködlor, uråldriga marina krokodilsläktingar och andra stora rovplesiosarier, säger Daniel Madzia, forskare vid Paleobiologiska institutet vid Polska vetenskapsakademien och som lett studien.

Motsvarighet till dagens späckhuggare

Pliosaurierna hörde till sin tids mest framgångsrika marina rovdjur.

– Berömda exempel, som Pliosaurus och Kronosaurus – ett par av världens största pliosaurier – var enormt stora med kroppslängder över 10 meter. Ekologiskt motsvarade de dagens späckhuggare och åt alla slags byten däribland bläckfiskar, stora fiskar och marina reptiler. Det är byten som påträffats i bevarat maginnehåll från pliosaurier, säger Benjamin Kear, paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet, och medförfattare till studien.

Bara ett fåtal ben och tänder återstår av vad som en gång var ett komplett Lorrainosaurus-skelett. Det mesta har ruttnat bort och spridits ut över havsbottnen av strömmar och asätare.

– Fossilen grävdes fram 1983 under ett vägarbete nära Metz i Lorraine i nordöstra Frankrike. Paleontologientusiaster från Association minéralogique et paléontologique d’Hayange et des environs förstod betydelsen av upptäckten och donerade fynden till Natural History Museum i Luxemburg, säger Ben Thuy, medförfattare till studien och kurator vid Musée national d’histoire naturelle de Luxembourg.

Bortsett från en kort rapport som publicerades 1994 har fossilen av Lorrainosaurus aldrig undersökts ordentligt förrän nu. Men den nya studien tyder på att de gigantiska rovpliosauriernas herravälde måste ha inletts tidigare än vad som tidigare antagits. De var ett svar på de stora ekologiska förändringar under mellersta jura som påverkade de marina miljöerna i vad som idag är Västeuropa.

– Lorrainosaurus är därför ett viktigt bidrag till vår kunskap om marina reptiler från tid i dinosauriernas era som inte vi inte vetat så mycket om, säger Benjamin Kear.

Åsa Malmberg