Storsatsning på mer träffsäker ekonomisk politik
Forskarna ska studera hur skillnader i beteende hos hushåll och företag samspelar med ekonomiska processer och utfall på makronivån. Foto: Getty Images
Hushåll och företag är olika känsliga för finanspolitiska stimulansåtgärder. Med mer kunskap om dessa skillnader går det att utforma en mer effektiv ekonomisk politik. Det är temat för ett forskningsprogram i nationalekonomi som tilldelats 36,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond.
Mikael Carlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Programmet ”Makroekonomin och högdimensionell heterogenitet på mikronivån” leds av Mikael Carlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Det är ett samarbete med Köpenhamns universitet, Oslo universitet och Handelshögskolan i Oslo som ska pågå i åtta år.
Forskarna ska studera hur skillnader i beteende hos hushåll och företag samspelar med ekonomiska processer och utfall på makronivån. Forskningen baseras på en kombination av ekonomisk teori, nyligen utvecklade maskininlärningsmetoder och användning av mikrosimuleringsmodeller.
– Det handlar om hur individer och företag är olika känsliga för stimulansåtgärder av olika slag. Det gäller till exempel konsumtionsbenägenhet och benägenheten att arbeta, säger Mikael Carlsson.
Skillnader i förmögenhet påverkar
Tidigare har man studerat hur skillnader i förmögenhet påverkar känslighet för stimulansåtgärder. Hur mycket pengar du har på banken och din kreditvärdighet påverkar till exempel hur mycket du konsumerar om du får ett ekonomiskt bidrag.
Nu vill forskarna, med hjälp av maskininlärning, studera andra skillnader – och hur dessa skillnader påverkar det ekonomiska beteendet.
– I Skandinavien har vi väldigt bra registerdata om både individer och företag, till exempel om ålder, kön, utbildning och yrken. Vi kommer att använda maskininlärning, som är en klurig metod att hitta olikheter i stora mängder data.
En fråga som projektet vill besvara är: Hur kan vi utforma en effektiv ekonomisk politik som utnyttjar dessa skillnader?
– Om vi utifrån det här får en karta över vilka som är känsliga eller mindre känsliga för stimulansåtgärder kan det användas för att designa den ekonomiska politiken när man snabbt vill stimulera ekonomin, säger Mikael Carlsson.
Minimera belastningen på statsbudgeten
Ett exempel är alla de politiska satsningar som gjordes för att få igång konsumtionen och hålla företagen flytande under covid 19-pandemin. På en global nivå lades nio trillioner dollar på stimulanspaket.
– Våra forskningsresultat kan användas för att utforma finanspolitiska stimulanser som minimerar belastningen på statsbudgeten genom att stimulera de hushåll och företag som är mest känsliga för stimulansåtgärder. I ljuset av senare tiders enorma stimulanspaket skulle även små förbättringar av effektiviteten kunna innebära mycket stora samhällsvinster, säger Mikael Carlsson.
Annica Hulth
Finansieras av Riksbankens Jubileumsfond
- I årets stora omgång av forskningsfinansiering har Riksbankens Jubileumsfonds styrelse beslutat att finansiera totalt 76 projekt.
- De tre största projekten, med större forskningsgrupper som finansieras i sex till åtta år, tilldelas tillsammans totalt 100 miljoner kronor. Ett av dem är programmet Makroekonomin och högdimensionell heterogenitet på mikronivån som leds av Mikael Carlsson, professor vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.