Forskare förklarar: Därför har vintern varit så extrem
Gabriele Messori följer ovädret Ingunn som drabbade Sverige 1 februari. I Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen uppmättes vindhastigheter på 58,7 m/s i byvindarna. Foto: Mikael Wallerstedt
Snösmockor, vindrekord, röda vädervarningar och sträng kyla. Vintern 2023/2024 i har i Sverige bjudit på flera extremväderhändelser och varit både lång och nederbördsrik. Det har flera orsaker varav en är höga havstemperaturer.
– Man har haft ovanligt kallt väder och på vissa ställen väldigt mycket snö. Inte överallt, men till exempel i Uppland, var november ovanligt snörik. På andra ställen har det varit ovanligt blött med regn och man har även haft ovanligt kalla perioder, berättar Gabriele Messori som är professor i meteorologi.
Han forskar om extremväder och intresserar sig bland annat för hur dessa kommer att påverkas av klimatförändringarna. Enligt honom förväntas till exempel köldknäppar inträffa mer sällan i många regioner medan värmeböljor redan idag kommer allt tätare jämfört med tidigare – och modellerna pekar på att heta perioder kommer att bli ännu vanligare.
Nordatlanten ovanligt varm
Kan då de kraftiga vädersvängningarna i Sverige den här vintern på något sätt höra ihop med den globala uppvärmningen?
– Det som man kanske kan kopplas till klimatförändringar är att Nordatlanten är ovanligt varm det här året. Det har aldrig varit lika varmt i Nordatlanten som i år, säger Gabriele Messori.
Han säger att det förmodligen hänger ihop med att 2023 var det varmaste året som hittills uppmätts globalt.
– Här i Sverige befinner vi oss lite på gränsen mellan de kalla luftmassorna från Sibirien och Ryssland och varmare luftmassor från Nordatlanten. Samspelet mellan dessa två luftmassor styr hur varmt eller kallt det blir. I år är det väldigt varmt i Nordatlanten vilket gör att det bildas stormar där som tar med sig varm luft in över land. Då kan man få plusgrader och regn här i Uppsala mitt i vinter. När kalla luftmassor kommer tillbaka in kan det bli jättesnabb temperatursänkning under bara några timmar, förklarar Gabriele Messori.
Ovädren Pia och Ingunn
SMHI utfärdade vid flera tillfällen den här vintern röda vädervarningar för bland annat Västkusten och fjällkedjan när hårda vindar och ymnigt snöfall drog in. Pia och Ingunn var två av de oväder som svepte in över landet. Huruvida de täta vädervarningarna kan skyllas på klimatförändringarna är däremot mer tveksamt, menar Gabriele Messori.
– Det är svårt att säga att enskilda köldknäppar eller stormar kan kopplas till klimatförändringarna utan att utföra en detaljerad analys för varje händelse, men det man kan säga är att man troligen kan koppla de onormalt varma nordatlantiska luftmassorna och vattnet till klimatförändringar och ett varmare klimat, säger han.
Åsa Malmberg