Björn Melander får Margit Påhlsons pris från Svenska Akademien
Björn Melander, professor i svenska språket vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, har tilldelats Margit Påhlsons pris från Svenska Akademin för sina insatser för det svenska språket. Foto: Henrik Zetterberg.
Hallå där Björn Melander, professor i svenska språket vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Svenska Akademien har beslutat att ge dig Margit Påhlsons pris för år 2024. Priset delas ut till personer som gjort särskilt viktiga insatser för svenska språket.
Vad betyder det för dig att få det här priset?
– Jag är glad och hedrad över att ha fått det här priset. Jag har ju under lång tid varit verksam som lärare och forskare beträffande svenska språket och när de insatser man har gjort blir uppmärksammade på detta sätt känns det naturligtvis bra.
Vilka av dina insatser för svenska språket är du mest stolt över?
– Jag skulle nog säga det jag gjorde när den svenska språkpolitiken utformades under decenniet efter millennieskiftet. Då tillkom bland annat de språkpolitiska mål som riksdagen antagit och i förlängningen även den nu gällande språklagen. Jag var då huvudsekreterare i den parlamentariska utredningen som utarbetade betänkandet "Mål i mun", vilket på många sätt var grunden för den språkpolitik som lades fast.
Vad gäller den mer rena forskningen tycker jag att det jag skrivit om "Läsebok för folkskolan" inte är så dumt. Den första upplagan av läseboken kom 1868 och den hade en central roll i flera av de stora förändringar som skedde både av svenskan och av Sverige under andra hälften av 1800-talet. Det var det roligt att få chansen att utforska!
– Till sist vill jag säga att jag alltid tyckt om att undervisa och handleda, och om jag på det sättet har kunnat bidra till att utveckla en del studenters kunskaper både i och om svenska, så är jag mycket glad för det.
Vad har du på gång inom din forskning just nu?
– Jag har ganska nyligen varit med och utarbetat boken "Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor", och frågor om kopplingen mellan språkvetenskap och språkvård är någonting jag intresserar mig för.
– Språkvetenskapen syftar ju till att beskriva språket som det faktiskt används och inte till att föreskriva hur det ska vara – språkvetare är inte språkpoliser. Men i stort sett alla har åsikter om sådant som rätt och fel, fint och fult, bra och dåligt i språket, och inte sällan är åsikterna starka. Vad är det som gör att något får status som det ena eller andra? Vilken roll spelar sådant både i samhället och för den enskilde? Och hur kan vi som är språkvetare förhålla oss till detta? Här finns det mycket spännande att undersöka och just nu skriver jag på en artikel jag valt att kalla ”Råd på vetenskaplig grund”.
Anders Berndt