Svenska stamceller stärktes av rymdfärd

Målet för forskargruppen var att studera hur stamceller påverkas av långvarig vistelse i rymden. Experimentet, som utfördes ombord på Internationella rymdstationen ISS, visade att stamcellerna överlevde längre än planerat under svåra anaeroba förhållanden (utan tillgång till syre). Rymdresan förlängdes nämligen med en vecka, från planerade två veckor till tre.

– Ibland måste man komma till en gräns och ta ett steg bortom den för att upptäcka nya saker. Vi är väldigt glada över att ha fått hem stamcellerna. De inte bara överlevde utan frodades under anaeroba förhållanden under mycket lång tid. De visar också upp nya egenskaper, säger Elena Kozlova.

Redan nu har forskarna kunnat visa att stamcellerna som varit i rymden är starkare än den kontrollgrupp med liknande stamceller som stannade kvar på jorden, vid Kennedy Space Center.

Växer väldigt snabbt

Efter hemkomsten till Uppsala har cellerna förökat sig mycket långsamt – både de som exponerats för mikrogravitationen och de som stannade på jorden som kontroller. Men efter några dagar började cellerna som varit i rymden föröka sig väldigt snabbt. I frysarna på BMC finns sammanlagt flera miljoner stamceller med de unika rymdförvärvade egenskaperna.

Det genetiska materialet och lösningen från rymden har analyserats i samarbete med amerikanska och italienska forskare samt andra forskargrupper vid Uppsala universitet. Elena Kozlova visar bilder från mikroskop av hur snabbt rymdcellerna förökat sig jämfört med kontrollgruppen.

– Framför allt var vi intresserade av hur tillväxten skulle bli när cellerna placerades i 3D-utskrivet stödmaterial. Vi ser att statistiskt sett är de som varit i rymden mycket bättre på att föröka sig än kontroller på jorden. Det öppnar helt nya möjligheter för medicinsk forskning och behandlingar i framtiden.

Noggrann planering för uppskjutningen

Att delta i ett rymdprojekt som detta kräver noggrann planering. Resan till USA och samarbetet med internationella partners var en förutsättning för att experimentet skulle lyckas, konstaterar hon.

– Allt måste ske exakt på rätt tid, varje sekund räknas när det gäller rymdprojekt. Och eftersom saker förändras hela tiden, måste man ständigt planera om. Jag kände ett stort ansvar för allt men också ett stort stöd från alla inblandade.

Forskargruppen planerar nu fler experiment för att forska vidare om sina upptäckter, med särskilt fokus på hur de kan tillämpas på jorden.

– Nästa steg är experiment med simulerad mikrogravitation för att kunna återskapa detta på jorden. Om det är omöjligt kommer vi att sikta på nya framtida experiment i rymden.

Framtidens medicin och mikrogravitationens roll

Hon hoppas att ytterligare studier kan avslöja mekanismer som kan bidra till nya behandlingsmetoder för olika sjukdomar, till exempel stamcellsbehandling av neurodegenerativa sjukdomar eller typ 1-diabetes.

– Vi vill fortsätta göra vetenskapliga experiment för att hitta mekanismerna bakom stamcellernas nya egenskaper och hur de kan användas för medicinska ändamål. Om ett år kanske vi har fler svar.

Det framgångsrika rymdexperimentet kan leda vidare till många fler liknande projekt, med internationella samarbeten och innovativa metoder. Elena Kozlova har stora förhoppningar för framtiden.

– Det är en otroligt spännande tid för rymdforskningen, med all ny teknik som gör det möjligt att utföra biologiska experiment i rymden.

Annica Hulth