Renoverat med respekt och finkänslighet

Inne på Gustavianum råder febril aktivitet inför nyöppningen 24 juni. Det borras och bankas. En stor tavla spänns om. Lampor sätts på plats med hjälp av skyliftar.

Se filmen när museets personal visar några av sina favoritföremål:

De båda studentamanuenserna Emma Edling och Alva Karlsson Ling drar av skyddsplasten från en stor monter som de jobbat med. Där inne ligger en 4 000 år gammal egyptisk kista tillsammans med föremålen som följt med den döde. Här syns bland annat tofflor, några pinnar och ett 40-tal små människofigurer i trä uppställda i olika scener, så kallade gravmodeller.

− Det är kul att det är vi som byggt upp de här modellerna. Man får en emotionell relation till dem. Det känns nästan lite jobbigt att man inte längre kommer få vara så nära dem längre, säger Emma Edling.

Som studentguide får hon fortsätta berätta om föremålen som hon lärt känna så väl. Tillsammans med de andra guiderna ska hon också lotsa besökarna bland väldigt mycket nytt. Som till exempel det Augsburgska konstskåpet. Många har sett det tidigare, men tack vare montrar som täcker en hel vägg får besökarna nu se hela 600 föremål från skåpet som aldrig tidigare visats.

Nytt är också att entrén till museet har flyttat till andra sidan huset. Där har man även byggt en reception som ska möta besökarna direkt när de kommer in i huset. Renoveringen har dock framförallt handlat om att anpassa miljön så att ljus- och klimatkänsliga föremål ska kunna ställas ut.

− Här finns nu mycket som vi tidigare inte kunnat visa för att det inte varit klimatanpassat eller haft tillräckligt höga säkerhetsnivåer, säger museichef Mikael Ahlund.

En vandring genom konsthistorien

Under vårt besök är Mikael Ahlund i full färd med att dirigera var alla tavlor ska hänga. I nyrenoverade Gustavianum har man nämligen vigt ett helt plan åt universitetets konstsamling. Verken har donerats till universitetet genom åren och föreställer bland annat kungar, universitetspampar, bibliska motiv, mat och djur.

Tanken är att man ska kunna vandra genom konsthistorien, från renässans till modern tid. Här finns till exempel världens första stilleben. Den så kallade ”Slaktarboden” från 1551 föreställer ett marknadsstånd som dignar av olika sorters kött. Mikael Ahlund går förbi och stannar till vid en mindre tavla i blåa toner.

− Den här tycker jag är en av de mest spännande målningarna vi har i den här samlingen. Ett av konsthistoriens första landskap om man vill hårdra det lite grann. Det är ett så kallat världslandskap ifrån början av 1500-talet.

Olika världar på liten yta

Gustavianum byggdes på 1620-talet och har fungerat som universitetsmuseum sedan 1997. Att renovera i en sådan miljö kräver finkänslighet.

− Det har varit väldigt roligt att arbeta med den här byggnaden. Den har sina förutsättningar men kräver också respekt. Därför är utställningarna ganska lågmälda, för att inte tävla med den miljö de befinner sig i, säger Mikael Ahlund.

Byggnadens storlek har också lett till att man varit tvungen att verkligen fundera över vad man vill visa upp.

− Det ryms bara ett begränsat urval men det innebär också att intensiteten och spänningen ökar. Här kan man enkelt vandra mellan olika världar och hitta nåt spännande att titta på, säger han.

Sandra Gunnarsson