Bekämpningsmedel försämrar fortplantningen hos grodor

Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi, matar grodor i laboratoriet vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet.

Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi, matar grodor i laboratoriet vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet.

I en ny studie har forskare från Sverige och Storbritannien undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis. Forskarna fann att linuron, som används som bekämpningsmedel, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning vilket försköt könsfördelningen till fler honor.


Mångfalden av djur och växter minskar i världen och amfibier är bland de djur som försvinner fortast. Det uppskattas att nästan 40 procent av alla kända arter av amfibier är utrotningshotade. Den största orsaken är förändringar i livsmiljön, men även föroreningar, sjukdomar och klimatförändringar bidrar till utrotningen.

Inom jordbruket används en mängd olika bekämpningsmedel, till exempel mot ogräs och insekter, som sedan läcker ut i närliggande vattensamlingar där grodor lägger sina ägg. Vissa av dessa ämnen verkar hormonstörande och kallas ”endocrine disrupting chemicals” eller EDC. Kända EDC:er är till exempel Bisfenol A, DDT och PCB.

Tillsammans med forskare från Skottland, England och Umeå har forskare vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet studerat hur ett av dessa hormonstörande bekämpningsmedel, linuron, påverkar livscykeln hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis. Genom att utsätta grodyngel för en koncentration likt den som uppmätts i naturen och jämföra med kontrollgrupper och en kontrollsubstans kunde forskarna se att ynglen i högre utsträckning utvecklade äggstockar istället för testiklar. De kunde också visa att fördelningen mellan hanar och honor försköts mot en ökad andel honor genom att analysera geners uttryck hos grodyngel.

När grodorna nått vuxen ålder kunde forskarna visa att hangrodorna hade fått försämrad fertilitet och att vissa könsspecifika drag blivit mer lika honors. Forskarna menar att den troliga förklaringen till dessa observationer är att bekämpningsmedlet hämmar testosteronets funktion i kroppen.

– Resultaten visar att bekämpningsmedel med denna verkningsmekanism kan ge permanenta skador som till exempel nedsatt fertilitet hos grodor om de exponeras under yngelstadiet. Det stödjer tidigare forskning som visar att hormonstörande ämnen i miljön kan påverka amfibier negativt. Ämnet linuron är inte godkänt för användning i Sverige men används inom andra delar av EU och Nordamerika, säger Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi och projektledare för studien.

Studien genomfördes vid avdelningen för miljötoxikologi vid Uppsala universitet, vilken är ett av få laboratorier i världen som gör livscykeltester av kemikalier på grodor. Genom att använda den västafrikanska klogrodan som modellorganism har Cecilia Bergs forskargrupp utvecklat ett testsystem för att studera hur kemikalier påverkar fortplantningssystemet hos groddjur och andra djur. Resultaten betonar vikten av att studera hela livscykeln för att undersöka hur bekämpningsmedel påverkar groddjurens fortplantningsförmåga.

– Studiens resultat är viktiga då de bidrar med kunskap som riskbedömande myndigheter inom EU kan använda som underlag i bedömningen av hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel. Europakommissionen vidtar just nu flera åtgärder för att förbättra riskbedömningen av bekämpningsmedel. Till exempel pekar en färsk rapport från Europeiska Livsmedelsmyndigheten (EFSA) på behovet av att bedöma riskerna med bekämpningsmedelsanvändning för groddjur, något som inte görs idag, säger Cecilia Berg.

Publikation:
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. “Exposure to an anti-androgenic herbicide negatively impacts reproductive physiology and fertility in Xenopus tropicalis” DOI: 10.1038/s41598-018-27161-2 www.nature.com/articles/s41598-018-27161-2 

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin