Digitala journaler ökar rädsla för hot och våld
Digitala patientjournaler ökar rädslan för att utsättas för hot och våld hos 40 procent av vårdpersonalen inom psykiatri och akutvård. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Däremot visar studien inget samband mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler.
Kritiska röster menar att digitala patientjournaler ökar risken för att personal ska utsättas för hot och våld och att de upplever större risker för hot och våld. Problemet med ökad risk beskrivs vara kopplat till att patienten via systemet kan få fullständigt namn på den person som givit vård. Det här är särskilt oroande inom verksamheter där risken att utsättas för hot och våld redan är hög som exempelvis akutvård och psykiatrivård.
I en nyligen publicerad studie har man undersökt huruvida personal vars patienter hade fått tillgång till patientportalen upplevde större risker för hot och våld och utsattes för mer hot och våld. Undersökningen genomfördes ett år efter att digitala patientjournaler lanserades i Uppsala.
Totalt 174 personer svarade på en webbundersökning (35 procents svarsfrekvens). 83 personer var från en akutavdelning vars patienter hade digitala journaler, och 91 personer var från en psykiatrisk avdelning, vars patienter inte hade det. Nästan två tredjedelar av de som svarade på enkäten har utsatts för hot och våld det senaste året.
– Studien visar inga kopplingar mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler, men det betyder inte att den kopplingen inte finns. Däremot ser man en tydlig koppling mellan digitala patientjournaler och vårdpersonalens oro för hot och våld och, säger Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi och samordnare av den nationella forskningen på digitala journaler i forskningskonsortiet Dome, Development of Online Medical records and E-health services, som är ett samarbete mellan flera svenska lärosäten.
Studien visar också att 40 procent av de som jobbar inom dessa verksamheter trodde att riskerna för hot och våld hade ökat efter lanseringen. Det fanns även en skillnad i upplevelse mellan yrkesgrupperna som svarade på enkäten. Sjuksköterskorna upplevde större risker än läkarna. Studien visade dock inte att fler händelser av hot och våld förekom efter lanseringen. Endast en person i studien rapporterade att patientens åtkomst till journalen hade spelat någon signifikant negativ roll i förhållande till en incident.
– Jag tycker att vårdpersonalens oro för en ökad risk för hot och våld måste tas på allvar och bemötas av landstingen och regionerna. Man behöver balansera vårdpersonalens arbetsmiljö med patienternas behov av information. Här vore det bra att ta reda på hur viktigt är det för patienterna att se namnen på vårdpersonalen, säger Åsa Cajander.
Enkätstudien har genomförts av forskare från det nationella forskningskonsortiet Dome vars mål är att skapa och sprida kunskap kring införande och användning av patientjournal via nätet och andra e-hälsotjänster.
---
Referens
Ulrika Sahlin Åkerstedt, Åsa Cajander, Jonas Moll, Ture Ålander & Gabriela Topa(2018) On threats and violence for staff and patient accessible electronic health records,Cogent Psychology,5:1,1-11,DOI: 10.1080/23311908.2018.1518967 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23311908.2018.1518967
Elin Bäckström