Heldag om Tiselius och framtidens nobelpristagare
Bildtext
Hur skapar vi en forskningsmiljö där det är möjligt att utveckla forskning och innovationer av sådan kaliber att det kan leda till Nobelpris? Det är ett av ämnena som diskuteras på Tiseliussymposiet den 28 augusti på BMC.
Uppsala universitet 1938–68 och nobelpristagare
i kemi 1948.
Tiseliussymposiet äger rum för fjärde gången och är en dag tillägnad Arne Tiselius, som var den förste biokemisten i Sverige och fick Nobelpriset i kemi 1948.
Under en heldag blir det föreläsningar av en rad framstående forskare från Paris, Glasgow, Zagreb, Bryssel och Heidelberg men också från Uppsala universitet, Stockholms universitet, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan).
Dagen startar med en historisk tillbakablick, berättar Helena Danielson, professor i biokemi och en av arrangörerna.
– Anna Tunlid, som är forskare i idé- och lärdomshistoria, gör en historisk reflektion kring Arne Tiselius betydelse, både som forskare och vad han betytt för lifescience-industrins framväxt, eftersom han också arbetade politiskt.
Nästa generations Tiselius
Sedan följer en rad föredrag om den senaste forskningen inom området innan dagen avslutas med en paneldiskussion på temat: Hur får vi fram nästa generations Tiselius? Helena Danielson ser fram emot diskussionen, som handlar om hur man skapar en bra forskningsmiljö för framtidens nobelpristagare.
– Här vid Uppsala universitet har vi ju jobbat mycket med forskningsutvärderingar och utgångspunkten är att vi ska bedriva forskning av en sådan kvalitet att det kan bli nya nobelpristagare. Hur gör vi det?
– Kan vi skapa en miljö där det utvecklas forskning av en sådan kaliber att det kan leda till Nobelpris? Att det är ett bra klimat för innovationer är också viktigt. Hur förvaltar vi arvet från Tiselius?
---
Fakta
Tiseliussymposiet äger rum den 28 augusti i Humanistiska teatern. Det kostar inget att delta, men registrering krävs.
Annica Hulth