Ny rapport: Sätt barnen i fokus för FN:s globala hållbarhetsmål

Mats Målqvist, professor i global hälsa

År 2015 antog FN:s generalförsamling de globala hållbarhetsmålen, ett strategidokument formulerat av 193 länder som tar ut riktningen för hållbar global utveckling. Genom att uppfylla sjutton väl integrerade mål ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikhet och orättvisor minska, fred främjas och klimatkriser lösas. Avsikten är att göra det till verklighet för alla människor i alla länder, men för många av världens yngsta definieras framsteg ännu i termer av överlevnad.

För att tydligare placera barn och unga i fokus för uppfyllandet av dessa mål – den så kallade Agenda 2030 – lanserade nyligen Svenska Läkaresällskapet och Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT) en färdplan för global barnhälsa. En av författarna till rapporten är Mats Målqvist, professor i global hälsa vid Uppsala universitet.

– Med vårt dokument vill vi lyfta barnens rätt till hälsa och framtid i samhällsdebatten, och initiativet har mötts med stort intresse. Samtidigt iakttar vi en växande gräsrotsrörelse som strävar åt samma håll, och det är tydligt hur allt fler ser det som vuxenvärldens skyldighet gentemot dagens barn att skapa stabila och hållbara miljöer, konstaterar Mats Målqvist.

Färdplanen – Placing children at the centre of the Sustainable Development Goals – fastslår bland annat att globala framsteg måste definieras utifrån nästa generations rätt att blomstra en full livstid. Till förutsättningarna för varje människa att uppnå sin fulla potential hör ”god hälsa”, ett komplext begrepp som påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer, och i syfte att nå bestående förbättringar förordar rapportförfattarna att barnhälsa inte kan förbli en fråga för enbart hälso- och sjukvården.

– Vår hälsa påverkas av allt som omger oss, och genom att sätta barnen i centrum för vart och ett av de sjutton globala hållbarhetsmålen ökar vi ramverkets relevans och stärker det tvärdisciplinära engagemanget för att förverkliga dess innehåll. Att fokusera på kommande generationer tydliggör även att de utmaningar vi står är akuta, men också långsiktiga och inte låter sig åtgärdas med snabba lösningar, säger Mats Målqvist.

Rapporten identifierar ett antal områden som bör prioriteras för att öka den globala barnhälsan. Bland annat förespråkas skräddarsydda insatser för grupper med störst behov, att rusta barn med kunskap om sina rättigheter – till exempelvis utbildning, vård och trygghet, liksom att överbrygga gapet mellan evidensbaserad kunskap och dess genomförande i det globala samhället.

– Trots att Agenda 2030 redan har fem år på nacken diskuterar vi fortfarande vilka mätindikatorer och utbildningsinsatser kring målen som är bäst. Jag vågar påstå att vi vet tillräckligt för att skrida till verket, nu gäller det att skapa bra metoder att förändra de strukturer, synsätt och värderingar som hittills hindrat oss från att implementera de kostnadseffektiva interventioner vi redan har tillgång till, säger Mats Målqvist.

Arbetet fortsätter nu med att lansera rapporten både i Sverige och globalt. Ambitionen är högt ställd, men Mats Målqvist ser optimistiskt på förutsättningarna att göra internationellt avtryck.

– Vår forskargrupp driver bland annat ett projekt i Nepal i syfte att åtgärda brister i hur förlossningsvården ger nyfödda hjälp att sätta igång andningen. Det visade sig att nepalesiska sjuksköterskor inte tordes använda sin kompetens utan direkt order från läkare, och först då vi bearbetade den hierarkiska strukturen lyckades vi göra skillnad på övergripande nivå. Min poäng är att vi behöver mer kunskap om implementering och kulturella skillnader, och det faktum att världen förmått enas kring en tydlig agenda med gemensamma mål visar att det finns en väg framåt!

Mer information

Forskning vid Uppsala universitet  Förbättrad neonatal överlevnad och utveckling
Läs rapporten  Placing children at the centre of the Sustainable Development Goals
Läs ävenSaving the lives of vulnerable babies around the world (researchfeatures.com)