Forskare granskar hur nya IT-system påverkar vår hälsa

Nytt forskarprogram ska studera digitaliseringens effekter på vår arbetsmiljö

Nytt forskarprogram ska studera digitaliseringens effekter på vår arbetsmiljö

Hur implementerar man nya IT-system utan att orsaka teknikstress? Genom att studera införandet av tre digitala verktyg i primärvården vill Maria Hägglund, forskare i hälsoinformatik, bidra till att öka nyttan av digitalisering i kommun- och regionsektorn.


Teknikstress är ett fenomen många av oss erfarit, inte minst då nya IT-verktyg implementeras på våra arbetsplatser. Nu anslår AFA Försäkring 37 miljoner kronor till ett forskningsprogram som bland annat ska öka förståelsen för digitaliseringens effekter på arbetsmiljö och hälsa inom kommun- och regionsektorn. Maria Hägglund, docent i hälsoinformatik vid Uppsala universitet, leder ett av projekten:

– Vi ska i tre fallstudier följa införandet av olika digitala verktyg i primärvården. Vi kommer att genomföra studierna vid Norrtälje och Hässelby Akademiska vårdcentraler, två forskningsinriktade miljöer som ger oss möjlighet att på nära håll följa arbetets gång i syfte att vid projektets slut ta fram rekommendationer för framtida implementeringar.

Maria Hägglund, forskare i hälsoinformatik

En av fallstudierna, Mobil tillgång till journal i hemsjukvård, utgår från den i Norrtälje utvecklade e-hälsolösningen Hälsa på plats. Det är en applikation som ger vårdpersonal digital tillgång till patientjournaler i samband med hembesök. Ett tidigare pilotförsök avbröts på grund av brister i användbarheten, men efter fortsatt utvecklingsarbete bedöms nu verktyget redo för ett nytt försök.

– Att sakna tillgång till viktig teknik är förenat med frustration, men fungerar inte verktygen som avsett kan det också försvåra arbetet. Inom vården kan det till och med vara hälsovådligt för både patient och personal. Det finns oräkneliga exempel på hur IT-lösningar skapade för att underlätta processer snarare föranlett tidsbrist, kognitiv belastning, stress och trötthet. Just den här fallstudien inleder vi därför med användbarhetstester i scenarion baserade på det första pilotförsöket, säger Maria Hägglund.

Anpassning till verksamheten

En annan fallstudie, Digitala vårdbesök och triagering, sätter fokus på en digital tjänst för initial bedömning av patientens behov: Behöver vårdtagaren till exempel besöka vårdcentralen, eller räcker det med egenvård i hemmet? Verktyget tillhandahålls av Doktor24, ett företag ägt av Aleris, och studien följer användningen av verktyget integrerat i det traditionella vårdutbudet vid Norrtälje Akademiska vårdcentral.

– Den aktuella tjänsten ska avlasta vårdcentralen och bidra till bättre miljö, men ger den avsedd effekt, och vilka vårdtagare är det som faktiskt utnyttjar möjligheten? För att ett verktyg ska generera avsedd nytta måste processen hänga samman hela vägen, från planering till drift och fortsatt utveckling. I vårt projekt studerar vi lösningar som köpts färdiga, men det påverkar inte behovet av fortlöpande anpassning till den enskilda verksamheten, konstaterar Maria Hägglund.

Den tredje fallstudien, Självmonitorering och samarbete med vården, följer implementeringen av Asthmatuner, en tjänst utvecklad vid Karolinska Institutet i syfte att mildra astmabesvär och vårdens kostnader för behandling av dessa. Via det nya verktyget följer patienten en läkarförskriven plan, samtidigt som vårdpersonalen har kontinuerlig tillgång till resultaten av vårdtagarens egenmätningar.

– Forskning kring nya IT-verktyg täcker sällan implementeringsfasen, men anslaget från AFA Försäkring ger oss helt nya förutsättningar. I den här specifika fallstudien kommer vi att arbeta parallellt med en klinisk studie där innovatörerna bakom Asthmatuner följer dess betydelse i behandlingen, samtidigt som vi följer hur tjänsten påverkar vårdpersonalens arbete och patienternas upplevelse då de  använder det nya verktyget.

Ökad förståelse och handfasta råd

Till forskningsprogrammets prioriterade syften hör även att främja och tillvarata nyttan med digitalisering inom kommun- och regionsektorn. Två ambitioner som även de går hand i hand med fungerande implementeringsprocesser, då införande av nya IT-verktyg måste få ta den tid och de resurser som krävs för att på sikt generera avsedda effektiviseringar och besparingar.

– När nya digitala lösningar ska införas hanteras de ofta som isolerade verktyg, men dagens IT-miljöer är så komplexa att utan helhetsperspektiv blir varje ny beståndsdel fullt tillräcklig för att orsaka teknikstress. Vi vill bidra till ökad förståelse bland beslutsfattare och ledning kring hur omfattande en optimal implementeringsprocess faktiskt är, men också ge handfasta råd till dem som förvaltar digitala system gentemot användarna, säger Maria Hägglund.

Rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården


  • Projektet pågår perioden 15 januari 2020 till och med 14 januari 2023.
  • Projektet erhåller 4 748 000 kronor av AFA Försäkring.
  • Forskargruppen samarbetar med forskare i Sydafrika som även de studerar implementering av mobila verktyg.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin