Fortsatt stöd till International Science Programme

Kemister vid University of Rwanda.

– Med stödet från Sida och ständig utveckling av programmet, har ISP:s modell på ett unikt sätt kunnat stärka kapaciteten inom basvetenskaper i samarbetsländerna. Sidas egna program för forskningsstöd, som har en bredare vetenskaplig inriktning, har funnit en förebild i ISP:s arbete, och tillämpar också den av ISP utvecklade "sandwichmodellen" för forskarutbildning i resurssvaga miljöer, säger Peter Sundin, föreståndare på ISP.

–  Det faktum att Uppsala universitet är högt uppskattat i många utvecklingsländer, särskilt i Afrika, beror i mångt och mycket på den uppmärksamhet som ISP:s Sida-finansierade verksamhet där har genererat under snart 60 års arbete.

ISP hjälper genom sitt kärnprogram låg- och lägre medelinkomstländer att stärka sin inhemska forskningskapacitet och forskarutbildning i basvetenskaperna - kemi, matematik och fysik.

ISP:s kärnprogram består av två typer: samarbete med en forskargrupp vid en universitetsinstitution eller samarbete med ett nätverk av forskargrupper vid olika institutioner, vanligtvis i olika länder i en region. I vissa fall är nätverken nationella eller interregionala. Var och en av de tre delprogrammen kemi, matematik och fysik har en referensgrupp som hjälper ISP i de vetenskapliga utvärderingarna och fungerar som en rådgivande kommitté i vetenskapliga frågor.

ISP är även koordinator för Sidas bilaterala forskningsprogram i Kambodja, Etiopien, Moçambique, Rwanda, Tanzania och Uganda.

Fokus på basvetenskaperna

International Science Programme (ISP) vid Uppsala universitet har fokus på basvetenskaperna.

Dessa definieras som de vetenskapliga disciplinerna matematik, fysik, kemi och biologi. De kallas basvetenskaper eftersom de ger en grundläggande förståelse av naturfenomen och av de processer i vilka olika naturresurser omvandlas.

ISP stöder tre av basvetenskaperna; nämligen matematik, fysik och kemi.

Varför stödjer ISP basvetenskaperna i låg- och lägre medelinkomst länder? Denna fråga besvarades i utvärderingen av ISP:s verksamhet 2003-2010. Det finns flera anledningar till att bidrag ska användas för att stödja basvetenskaperna:

• De flesta av flaggskeppsgenombrotten som gynnar fattiga medborgare bygger på basvetenskaperna.
• Forskning i basvetenskaper är en allmännyttig verksamhet, och ofta allmännyttig på global nivå.
• Utgifterna för forskning och utveckling är låga i länder med låg- och lägre medelinkomst. Världsbanken finner att klyftan mellan forsknings- och utvecklingsutgifter mellan rika och fattiga länder är mycket större än inkomstskillnaden i dessa länder.
• Marknadskrafterna är sådana att OECD:s forskningsinstitut och även företag sällan investerar i forskning i låg- och lägre medelinkomstländer.
• Bavetenskap understödjer produktivitet och internationell konkurrenskraft, det vill säga viktiga drivkrafter för hållbar ekonomisk tillväxt i en globaliserad värld.
• Basvetenskap utgör evidensbasen för svaren på många av de mest grundläggande utmaningarna som låg- och lägre medelinkomstländer står inför.
• Forskning och utbildning behöver långsiktiga investeringar. Inga banbrytande upptäckter hade uppnåtts utan långsiktig finansiering.

Medverka till fattigdomsminskning

ISP anser att stöd till basvetenskaperna faktiskt bidrar till minskad fattigdom, även om länken kan vara indirekt. Vid utvärderingen av ISP:s verksamhet 2003-2010 drogs slutsatsen att basvetenskap är ett nödvändigt villkor för teknisk förbättring och produktivitetsökningar inom jordbruk, tillverkning och tjänstebranscher inklusive hälsovetenskap.

En studie från Världsbanken av 55 utvecklingsländer konstaterar att det finns en betydande och positiv koppling mellan förekomsten av vetenskap, matematik och ingenjörer och BNI per capita.

– Extern finansiering är fortfarande avgörande för att utveckla basvetenskaplig forskning i resursutmanade miljöer, där den inhemska förmågan att hållbart finansiera sådan forskning ännu inte har etablerats. I det långa perspektivet måste dock regeringarna öka sitt stöd till vetenskapen via inhemsk resursmobilisering, öka sin kontroll över forskningsagendan och minska givarberoendet, säger Peter Sundin, föreståndare för ISP.

Ulrika Ouline