”Covid-19 kan ge viktig information till ME-forskningen”

Varför har du påbörjat detta samarbete?

 – Vi har i min forskargrupp sedan länge ett speciellt intresse av att titta på patienter med tänkbara neuroinflammatoriska sjukdomar, och nu särskilt myalgisk encefalomyelit, ME. Hos denna patientgrupp är återhämtningssystemen utarmade på energi samtidigt som både nervsystem och immunförsvar är påverkade. Det vi vill undersöka är om patienter som genomgått en svår covid-19-infektion uppvisar liknande post-viral trötthet och hur stor den förekomsten är. Ett sådant samband känner man till från andra stora pandemiutbrott såsom spanska sjukan, asiaten, och sars.

Hur går ert arbete kring covid-19 till?

– Det jag och min forskargrupp specifikt gör just nu är att vi jobbar väldigt nära bland annat neurointensivvården på Akademiska sjukhuset, och följer de patienterna som kräver den mest avancerade intensivvården. Vi försöker med våra analyser följa förloppet hos dem och se vad vi kan tänkas lära ifrån det.

– Vi samlar prover kontinuerligt över hela förloppet från det att patienterna kommer in tills att de förhoppningsvis skrivs ut och kommer hem. Tanken är att vi även ska följa dem efter hemgång över längre tid, eventuellt under många år om vi får allting på plats. Eftersom mitt specialintresse är att titta på cerebrospinalvätskan, eller ryggvätskan, så tar vi sådana prover på de patienter där det finns sådana möjligheter. Dessutom tittar vi på vanliga blodprov och urinprov samt också en del biopsimaterial i de fall där det även behöver göras operativa ingrepp.

Vad hoppas ni få svar på?

– Hos ME-patienter söker vi idag redan efter neuroinflammationsmarkörer och nervcellskademarkörer, så vi försöker se om dessa även återfinns i covidpatienters ryggvätska. Detta skulle kunna visa på ett samband och ge information om vilka patienter som riskerar att drabbas av långvariga och till och med kroniska problem. Vilka är i så fall dessa biomarkörer och vilka andra organ påverkas samtidigt? Kan vi se mönster där olika infektioner som påverkar nervsystemet beter sig på likartade sätt? Nu behöver vi följa upp och se hur det ser ut för just de här patienterna som har hamnat i intensivvården och som har neurologiska påslag. Hur kommer det att gå för dem när de väl kommer hem igen och tillfrisknar ur sin infektionsrelaterade sjukdom? Kommer de att ha sviter eller kommer de att bli helt återställda?

Du träffar många ME-patienter inom ramen för det forskningscentrum kring sjukdomen som du leder vid Uppsala universitet – hur har de påverkats under pandemin?

– Många av dem lever redan i isolering så för dem kanske den här sociala distanseringen tyvärr inte inneburit så stor förändring. Men de som behöver ha vård i hemmet och de som behöver hemtjänst drabbas så klart som alla andra patienter. Dessutom tillhör de ofta en riskgrupp, där många av dem har problem med exempelvis blodtrycksreglering och autonom påverkan. Men ännu så länge verkar det som tur är vara väldigt få ME-patienter som fått en konstaterad covid-19-infektion, åtminstone baserat på de rapporter som vi har fått in.