Otrygg bostadssituation driver romer på flykt

21 januari 2021

Tältläger i skogen.

Forskarna fick insikt i de extremt osäkra förhållanden som romska gatuarbetare lever under både i Rumänien och i Sverige. Bilden från 2015 visar ett tältläger i skogen i Bålsta utanför Stockholm.

Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.

Forskarna har följt romska gatuarbetare som kommer till Sverige för att tjäna pengar för att förbättra sina hem i Rumänien. När de väl är i Sverige utsätts de för hemlöshet, hårda väderförhållanden, rasism och diskriminering.

Irene Molina, professor i kulturgeografi.
Foto: Mikael Wallerstedt

Studien baseras på data som samlats in mellan 2016 och 2018 – genom intervjuer med 15 romer i Uppsala och fältobservationer i ursprungsbyarna i Rumänien.

– Vi fann att det vanligaste motivet att komma till Sverige och tjäna pengar genom tillfälliga jobb eller tiggeri, var att förbättra sina bostadsförhållanden i Rumänien. De ville hjälpa sina familjer men också bygga klart ett hus, bygga ett extra rum eller andra små men viktiga förbättringar, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid IBF (Institutet för bostads- och urbanforskning) och vetenskaplig ledare vid Cemfor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism.

Extremt osäkra förhållanden

De flesta av de intervjuade ägde sin egen bostad, men det var inget säkert boende eftersom de saknade papper på sitt ägarskap. Därför riskerade de att tvingas flytta men satsade trots detta på sin bostad.

– De kanske ville bygga ut sitt hus från 20 kvadratmeter till 35 eller 40 kvadratmeter och hushållets storlek var 5–10 personer. Då förstår man hur viktiga dessa investeringar var, säger Dominic Teodorescu, fil doktor i kulturgeografi.

Dominic Teodorescu, fil doktor i kulturgeografi.

Forskarna fick insikt i de extremt osäkra förhållanden som romska gatuarbetare lever under både i Rumänien och i Sverige. Eftersom de hade flyttat för att tjäna pengar till bostaden i Rumänien, kunde de inte lägga pengar på boende när de var i Sverige. De bodde i bilar eller husvagnar, i skogen eller under en bro och blev ofta tvångsförflyttade. Det blir en ond cirkel, menar Dominic Teodorescu.

– I Rumänien lever de under extrem marginalisering och staten tar inget ansvar för situationen, varken på central eller lokal nivå. Ett sätt att hantera det är att flytta långt för att få en inkomst. I Sverige å andra sidan får romska EU-migranter inget stöd utan stöts bort och avvisas.

Vill förbättra sina bostadsförhållanden

Den här situationen har lett till en föreställning om att romer är annorlunda och att de själva vill flytta runt och förbli fattiga. I själva verket är det tvärtom, menar forskarna.

– De vill förbättra sina bostadsförhållanden i sitt hemland. De vill stanna där och leva ett hyggligt liv med sin familj och sina barn, men det kan de inte göra, säger Irene Molina.

Romerna är en av de grupper som har de mest osäkra bostadsförhållandena i Europa och så har det varit genom historien. Dessutom är de hårt drabbade av rasism, vilket också framkom i studien. I Rumänien talade även statstjänstemän om romer som ”parasiter” och i Sverige drabbades de av kränkningar, förolämpningar men också fysiskt våld.

– Erfarenheter av rasism är otvivelaktigt en del av deras vardag och detta bör vi prata mer om. Diskussionen om romer i Sverige handlar mycket om att förbjuda eller tillåta tiggeri, men det är sällan man lyfter frågan om anti-roma-rasism i den offentliga debatten, säger Irene Molina.

Vad kan man göra åt situationen i Sverige?
– Försök att hjälpa dem på lokal nivå, ge dem möjlighet till bättre boende medan de är här. De kan ändå inte stanna mer än tre månader. Istället för att kräva att de ska betala för boende som de inte har råd med kan kommunen hjälpa dem. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Irene Molina.

Inte delaktiga i debatten

Något som slog Dominic Teodorescu under intervjuerna med romerna i Uppsala, var att det pågick en intensiv nationell debatt om romerna, som de inte själva var delaktiga i. De märkte bara att folk verkade arga på dem och sade saker de inte förstod.

I den här studien får romerna själva komma till tals, och forskarna har försökt undvika att hamna i två vanliga föreställningar om romer – antingen att det är synd om dem eller hur annorlunda de är jämfört med andra grupper i samhället.

– Vad vi belyser är deras förmåga till egna initiativ, medan de behöver hantera fattigdom, marginalisering och rasism. Deras ambitioner är faktiskt inte så annorlunda våra, de vill ha ett tak över huvudet och ha ett anständigt liv och det driver dem till de gatuaktiviteter som vi har följt, säger Dominic Teodorescu.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31