Förstärkning av forskningen i klimatledarskap
Bildtext
Miljöforskaren Mikael Karlsson byter KTH mot Uppsala universitet och börjar som lektor i klimatledarskap den 15 mars. Därmed förstärks noden för klimatledarskap vid Uppsala universitet, som också består av en gästprofessur.
börjar snart som lektor i klimatledarskap vid Uppsala
universitet.
– Jag vill bidra till att växla upp arbetet med klimatledarskap – i forskningen, i samspelet med näringslivet och politiken och inte minst i dialog med allmänheten, säger Mikael Karlsson, som idag är docent i miljövetenskap vid KTH.
På den nya tjänsten kommer Mikael att leda forskningen och arbetet vid noden för klimatledarskap, som även ansvarar för Zennströms gästprofessur i klimatledarskap. Noden ligger under forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.
– Jag vill bidra till att stärka den rika forskningsmiljö som redan finns på institutionen. Klimatledarskap vilar på en tvärvetenskaplig bas och där har vi mycket att tillföra både forskarsamhället och omvärlden, säger Mikael Karlsson.
Som lektor i klimatledarskap kommer han både att forska, undervisa och arbeta aktivt för att höja medvetenheten kring de högaktuella klimatförändringarna.
Vad var det som lockade dig att söka den här tjänsten?
– Jag har forskat brett om miljöfrågor och det tänker jag inte släppa, men i den här rollen får jag möjlighet att genomföra fördjupade studier om flaskhalsar i miljöarbetet. Om vi vet så mycket – varför händer det så lite? Vilken roll spelar klimatförnekelse, polarisering och tröga beslutsprocesser?
– Här finns viktiga frågor om klimatledarskap, om hur föregångare bland länder och företag stimulerar andra. Men eftersom alla insatser för att nå miljömålen behöver vila på vetenskap är det också viktigt att vi når ut bättre. Forskare behöver hjälpa till att coacha beslutsfattare, företag och det civila samhället. Därför vill jag stimulera och hjälpa andra att axla klimatledarskapsroller.
Du kommer också att undervisa. Är det någon speciell utbildning som du redan nu skulle vilja erbjuda?
– Ja, utöver den pågående undervisningen skulle jag vilja erbjuda en ny kurs; Klimatkurs till allmänheten. Det tror jag behövs och jag är ganska säker på att efterfrågan finns.
Det finns de som förnekar att det pågår klimatförändringar, vad säger du till dem?
– Miljömålen har bred demokratisk förankring, från ett lokalt till globalt plan. Det finns också en solid vetenskaplig grund bakom problembeskrivningar och lösningar. Men forskarsamhället behöver bättre förklara hur vetenskapen fungerar och tydligare visa att många farhågor om samhällsomställningen saknar grund. Och det behöver ske i en bred dialog, där forskningsresultat görs mer begripliga och mer synliga.
Fungerar skrämseltaktik när vi talar om klimatkrisen?
– Det vore omoraliskt att överdriva miljöproblemen och det behövs inte; redan att beskriva världen som den är skapar handlingskraft. Omvänt ska vi inte skönmåla de förändringar som miljömålen förutsätter, men forskningen visar faktiskt en rad samhällsnyttor som omställningen ger, som friskare luft, ökade skördar och bättre folkhälsa. Men för att synergier ska kunna förverkligas behövs mer genomtänkta beslutsprocesser i politiken.
Malin Eivergård
Fakta: Mikael Karlsson
- Docent i miljövetenskap och filosofie doktor i miljö- och energisystem och arbetar idag som forskare på KTH.
- Var i flera år ordförande för Naturskyddsföreningen och har också varit ordförande för miljöorganisationernas största samarbetsorganisation i Europa, EEB.
- Har arbetat som forskare vid Södertörns högskola samt vid Karlstad universitet där han tidigare utvecklade ämnet miljövetenskap.
- Ledamot i Skogsstyrelsen och Kärnavfallsrådet, verksam som expert i Miljömålsberedningen och har arbetat i en rad expertgrupper på miljöområdet i Sverige och inom EU. Idag är han med i EU-kommissionens högnivågrupp om energiintensiv industri.