Ärftliga faktorer för högre utbildning väger tyngre i ekonomiskt utsatta områden

28 april 2021

Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden.

Utbildning är en faktor som är starkt kopplad till ekonomisk trygghet och livskvalitet. Genetiska faktorer påverkar till viss del (ungefär 11-13 procent) huruvida vi genomgår högre utbildning. Denna typ av effekt kan kallas för ärftlighet och används som ett mått på hur mycket en egenskap påverkas av genetiska faktorer.

Interaktioner mellan arv och miljö

I den nyligen publicerade studien beräknades ärftligheten för högre utbildning för 350,000 deltagare i UK Biobank, en populationsstudie från Storbritannien. Ärftligheten jämfördes sedan mellan deltagare med olika socioekonomisk bakgrund. Forskarna fann att genetiska faktorer bidrog med 26 procent av den totala variationen hos deltagare från mer socioekonomiskt utsatta områden, medan genetiska faktorer bara bidrog med 13 procent hos deltagare från mindre utsatta områden. Denna typ av skillnad i ärftlighet skulle kunna bero interaktioner mellan arv och miljö, där genetiska effekter förstärks i en mer utsatt socioekonomisk situation.

– Resultaten är överraskande eftersom tidigare tvillingstudier visat på en motsatt effekt, berättar Mathias Rask-Andersen som är docent vid Uppsala universitet och huvudförfattaren till studien.

Tidigare studier har dock främst gjorts i USA. Enligt Mathias Rask-Andersen kan kontrasten mellan USA och Storbritannien bero på skillnader i skolsystemen mellan dessa länder. Till exempel skillnader i tillgång till och kvalité på grundskolan mellan socioekonomiska skikt, eller tillgång till sociala försäkringar och sjukvård.

Miljön kan påverka genetiska effekter

Studien visar hur miljön kan påverka genetiska effekter hos människan, menar forskaren och medförfattaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och verksam vid SciLifeLab.

– Tidigare har vi sett interaktionseffekter för till exempel kroppsvikt. Troligtvis kan vi hitta liknande interaktioner även för sjukdomar. Dessa interaktioner är viktiga att studera eftersom de kan ge insyn i hur effekten av olika gener propageras. I det långa loppet kan detta också ge upphov till en mer individanpassad intervention vid sjukdom, eller för att höja sannolikheten för en lyckad skolgång, säger Åsa Johansson.

En större ärftlighet pekar på att genetiska faktorer spelar en större roll för högre utbildning hos individer från ekonomiskt utsatta områden.

– Det är möjligt att våra observationer betyder att en individ som har en känslighet för att inte lyckas med sin skolgång står inför ännu större utmaningar i ett socioekonomiskt utsatt område. Det är dock viktigt att poängtera att denna studie har genomförts på deltagare från Storbritannien och att resultaten inte nödvändigtvis går att generalisera till andra länder, säger Mathias Rask-Andersen.

Hur gjorde forskarna?

UK Biobank är en populationsstudie på nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna var mellan 37-73 år gamla när de deltog under åren 2006-2010. Deltagarna besvarade utförliga frågeformulär om livsstilsfaktorer och testades för numerisk och verbal slutledningsförmåga. Utbildningsnivå bestämdes från frågeformulären. Socioekonomisk bakgrund bestämdes utifrån socioekonomiska faktorer (lön, antal boende i hemmet, ägande av bil och bostadsrädd, etc.) från den brittiska folkräkningen. Varje deltagare tilldelades ett index som motsvarar den socioekonomiska situationen i den region där deltagarna bodde. Deltagarna genotypades och effekten av varje genetisk variant på högre utbildning och abstrakt slutledningsförmåga beräknades med associationstest. Kohorten delades upp i fem delar efter deltagarnas socioekonomiska bakgrund. Ärftligenheten för utbildning och abstrakt slutledningsförmåga beräknades genom att titta på effekterna av alla genetiska varianter. Ärftligheterna kunde sedan jämföras mellan de olika delarna av kohorten med olika socioekonomisk bakgrund.

Publikation:

Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry. Mathias Rask-Andersen, Torgny Karlsson, Weronica E. Ek, Åsa Johansson. "Modification of Heritability for Educational Attainment and Fluid Intelligence by Socioeconomic Deprivation in the UK Biobank". Am J Psychiatry. 2021. https://doi.org/10.1176/appi.a..

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31