Övningar i mobilen kan hjälpa traumatiserad vårdpersonal

Alla som utsätts för ett trauma kan drabbas av påträngande och återkommande minnesbilder. Bland sjukhuspersonal är problemet långt mer utbrett än vad som tidigare varit känt.

Alla som utsätts för ett trauma kan drabbas av påträngande och återkommande minnesbilder. Bland sjukhuspersonal är problemet långt mer utbrett än vad som tidigare varit känt.

En strukturerad uppgift i mobilen, kan det bota posttraumatiska stressymptom? Det är en metod som just nu prövas för att hjälpa sjukvårdspersonal som haft svåra upplevelser under pandemin och till följd av det hemsöks av otäcka och återkommande minnesbilder.


Emily Holmes, professor vid institutionen för
psykologi. Foto: Mikael Wallerstedt

– Vi undersöker om vi kan förminska lidandet efter svåra traumatiska händelser. Vi jobbar med uppgifter som forskningsdeltagarna gör på sin egen smartphone, däribland dataspel, säger Emily Holmes som är professor vid institutionen för psykologi och leder studien.

Under pandemin har det blivit tydligt att det finns ett skriande behov av stöd och hjälp till den mycket hårt pressade sjukhuspersonalen. Det stora antalet patienter som dött under svåra förhållanden har satt djupa spår även hos personer som är vana vid att arbeta med svårt sjuka och döende patienter under stress.

Många anställda lider nu av ångestfyllda minnesbilder som etsat sig fast i deras huvuden och kan poppa upp när som helst. I värsta fall kan det påverka den drabbade så ofta och så kraftigt att det styr personens beteende, och resultera i så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

– De här påträngande minnena är otroligt korta, bara en halv sekund, men i den stunden återupplevs ett ögonblick, kanske en patients ansikte. Det kan också vara en del av stunden som kanske en gardin eller en tom säng. Hjärnan försöker fånga upp någon varningssignal. Den kommer tillbaka dels visuellt och dels som känslor, säger Emily Holmes.

Påträngande minnesbilder

Alla som utsätts för ett trauma, det vill säga en stressfylld händelse där man upplever risk för, eller bevittnar, svår skada eller död, kan drabbas av påträngande och återkommande minnesbilder. Bland sjukhuspersonal är problemet långt mer utbrett än vad som tidigare varit känt.

– En stor studie i England på flera hundra intensivvårdsanställda visade en frekvens på omkring 40 procent. Engelska studier där psykiatriker undersökt militärer i krigszoner visar att där utvecklar under 10 procent PTSD, säger Emily Holmes.

Hon menar att den höga förekomsten av PTSD hos sjukvårdspersonal som arbetar under pandemin, jämfört med stridande soldater, bland annat kan förklaras av att det inte finns någon reglering av hur långa tidsperioder sjukhuspersonal får arbeta under hård stress. Andra förklaringar är att varken ledning eller anställda är förberedda på extrema och långvariga toppar och att sjukvårdspersonal till skillnad mot militärer inte har flera års utbildning i att hantera svår mental press under lång tid.

Mycket god prognos för att bli frisk

Prognosen för att bli frisk från PTSD är dock mycket god om rätt behandling sätts in, men det behövs fortfarande mer kunskap om hur PTSD kan förebyggas. Metoden som Emily Holmes forskargrupp utvecklat har visat mycket lovande resultat just i att förhindra PTSD från att utvecklas. 

– Vi försöker hitta ett sätt att lugna ner hjärnan igen så att den inte lagrar de här hemska bilderna som återkommande, påträngande minnen. Man behöver inte prata om traumat i någon detalj, vilket skiljer den från andra psykologiska terapier. Det här är enkelt, kort och väldigt strukturerat. Första gången görs proceduren tillsammans med oss så att man förstår hur man ska göra och sedan gör man den på egen hand, säger Emily Holmes.

I studien används enkla filmer för att beskriva vad påträngande minnen är, och hur de olika uppgifterna i studien går till. Bilden ovan är från en informationsfilm som visar att påträngande minnen är minnesbilder (i detta exempel ’blod’) som dyker upp för ens inre syn, ofrivilligt, ’som ett foto’ eller filmklipp.

Personer som deltar i studien har hittills varit positiva, och många har gett uttryck för att det finns ett stort behov av enkla metoder som kan göras på egen hand och som både förebygger och hjälper mot återkommande, svåra minnesbilder. Studien pågår för fullt och forskarna söker fler deltagare till den.

– Eftersom traumatiska händelser sker hela tiden och överallt i samhället, inte bara i pandemin, är att det viktigt att det finns ett enkelt verktyg att använda. Vi vill bidra med något som är både förebyggande och kan anpassas efter nya trauman, säger Emily Holmes.

Åsa Malmberg

Delta i studien


Här kan du läsa mer om studien. Om du är sjukvårdspersonal och arbetat under covid-pandemin och har påträngande minnesbilder som återkommer minst två gånger i veckan, kan du även anmäla dig som deltagare här: Info och anmälan

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin