Finansiering till fyra nya forskningssamarbeten med samhällsnytta

9 juni 2021

En mamma med tre barn kommer gående i ett flyktingläger

Ett av projekten är en WHO-rapport om förvarsverksamhet för migranter och de hälsoproblem dessa orsakar och/eller förvärrar hos migranter.

En WHO-rapport om förvar (immigration detention) och förvartagnas hälsa, den första i sitt slag, och en studie av kommunikationsarbete i pandemins tid. Det är ämnena i fokus för två av de fyra samverkansprojekt som beviljats sammanlagt 1 miljon kronor genom Uppsala universitets satsning Verifiering för samverkan, VFS.

Uppsala universitet satsar fortsatt på att stimulera samverkan med externa parter med särskilda medel. Ett sådant initiativ är Verifiering för samverkan, VFS, som ger forskare möjligheten att tillsammans med företag, offentliga eller idéburna verksamheter ansöka om upp till 300 000 kronor för att inleda ett samarbete kring frågeställningar av gemensamt intresse och som har potential att skapa stor samhällsnytta.

Utlysning av VFS-medel sker vid två tillfällen om året. Nu har fyra nya samverkansprojekt startat sedan de i februari i år beviljats finansiering. De valdes ut av totalt 14 ansökningar. VFS-medlen går till forskarnas kostnader i projektet och betalas ut till institutionen. De fyra projekten är:

1. Ny översiktsrapport från WHO ska avhjälpa hälsoproblem vid migrationsförvar i Europa

I det här projektet ska en ny översiktsrapport med vägledning tas fram i samarbete mellan Världshälsoorganisationen, WHO och Uppsala universitet. Fokus för WHO-rapporten är förvarsverksamhet för migranter och de hälsoproblem dessa orsakar och/eller förvärrar hos migranter. Det här blir den första WHO-rapporten inom detta område. Att europeiska myndigheter fortsätter sin användning av förvar med till synes oförminskad styrka belyser det stora behovet av en evidensbaserad och implementeringsvänlig vägledning gjord av en mellanstatlig organisation som WHO. Uppsala universitet spelar en nyckelroll i framtagningen av rapporten genom att bidra med expertkunskap om förvar och förvarstagnas hälsa. Detta projekt utgör också en nyckelaktivitet i den ömsesidiga ambitionen att etablera universitetets institution för kvinnors och barns hälsa som en reguljär och formell samarbetspartner till WHO, ett så kallat WHO collaborating centre inom migration och hälsa.

Institutionen för kvinnors och barns hälsa i samarbete med Världshälsoorganisationens Europakontor. Ansvarig akademisk forskare: Soorej Jose Puthoopparambil.

Att nå alla medborgare med nödvändig myndighetsinformation är en utmaning som ställts på sin spets under coronapandemin. Foto: Shutterstock

2. Fallstudie av Region Uppsalas kommunikation under pandemin

I detta projekt står kommunikationens roll i krissituationer i centrum. Att nå alla medborgare med nödvändig myndighetsinformation är en utmaning som ställts på sin spets under coronapandemin. Behovet av riktade kommunikationsinsatser har blivit påtaglig och även identifierats i anslutning till samverkansprojektet CRUSH Covid. Syftet med fallstudien är att förbättra målgruppsanpassade kommunikationsinsatser kopplat till hälsorelaterade utmaningar med särskilt fokus på pandemin. En genomlysning och lärande av de kommunikationsinsatser som Region Uppsala genomfört och genomför under pandemin kan bidra till minskad smittspridning här och nu, men också bidra med viktig kunskap inför framtida hälsokommunikationsutmaningar.

Institutionen för informatik och media i samarbete med Region Uppsala. Ansvariga akademiska forskare: Therese Monstad och Ylva Ekström.

I projektet ska nya metoder för att skapa material till nästa generations UV-ljuskälla studeras. Ultraviolett ljus är inom ett avgränsat våglängdsområde starkt bakterie- och virusdödande. Foto: Shutterstock

3. Självlysande tunnfilmsmaterial för effektivt avdödande av bakterier och virus

Vidareutveckling av metoder för att skapa material med stora variationer i sammansättning, och därigenom optimera materialets egenskaper, är viktigt för många olika forskningsfält och industrier. Framsteg inom tunnfilmsteknik kan också spela en viktig roll för att förhindra framtida pandemier. I projektet ska nya metoder för att skapa material till nästa generations UV-ljuskälla studeras. Ultraviolett ljus är inom ett avgränsat våglängdsområde starkt bakterie- och virusdödande. Projektets syfte är en första verifiering av möjligheten att använda tunnfilmsteknik för att skapa självlysande material som kan optimeras för bakterie- och virusavdödning. Målet är ljuskällor med högre energieffektivitet, längre hållbarhet och anpassningsbara egenskaper, till exempel anpassade våglängdsintervall för avdödning av olika typer av mikrober.

Institutionen för elektroteknik i samarbete med LightLab Sweden AB. Ansvarig akademisk forskare: Tomas Kubart.

Utveckling av programvara för säkerhetskritiska system, som till exempel järnvägssignalsystem, kräver omfattande åtgärder för kvalitetssäkring. Foto: Shutterstock

4. Formell verifiering av modulär mjukvara med användning av domänteorier

Utveckling av programvara för säkerhetskritiska system, som till exempel järnvägssignalsystem, är kostsam då den kräver omfattande åtgärder för kvalitetssäkring. Formella metoder är en teknik som reducerar kostnaderna och ökar tillförlitligheten vid kvalitetssäkringen. Det är en teknik som används redan idag och som genom att utvecklas ytterligare kan bidra till ökad säkerhet och minskade kostnader i infrastrukturprojekt. Projektet syftar till att utveckla nya metoder för formell verifiering av modulär programvara och kontroll av konfigurationsdata med hjälp av domänteorier och matematiska modeller av den verklighet som programvaran arbetar med.

Institutionen för informationsteknologi i samarbete med Prover Technology AB. Ansvarig akademisk forskare: Lars-Henrik Eriksson.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31