Biverkningar av covid-19-vaccin ska kartläggas

21-9

Bildtext

Sex forskningsmiljöer får dela på totalt 100 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Mia Wadelius, professor vid Uppsala universitet, leder ett projekt som ska kartlägga biverkningar till covid-19-vaccin.


Mia Wadelius, professor vid institutionen för
medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Foto: David Naylor

Mia Wadelius är professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Hon leder projektet ”Epidemiologisk, immunologisk och genetisk kartläggning av biverkningar till covid-19-vaccin”. I projektet deltar fyra regioner: Region Uppsala med Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, region Stockholm med Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, Västra Götalands Region med Göteborgs universitet och Region Skåne med Lunds universitet.

Studien ska genom immunologiska och genetiska analyser undersöka bakomliggande mekanismer och riskfaktorer för allvarliga biverkningar av de olika vaccinerna mot covid-19. Förhoppningen är att i framtiden kunna identifiera personer som riskerar svåra biverkningar av en sorts vaccin, och då istället erbjuda ett annat vaccin.

– Vi kartlägger alla typer av vaccinrelaterade biverkningar, men lägger fokus på allvarliga biverkningar. Uppsalas del i projektet är i korthet att delta i epidemiologisk kartläggning av panoramat av vaccinrelaterade biverkningar och att identifiera personer över hela Sverige som fått allvarliga biverkningar och rekrytera dem för studier. Vi ska också genomföra storskaliga genetiska analyser samt analys av autoantikroppar, säger Mia Wadelius.

Bygger på samarbete mellan regioner

De sex forskningsmiljöerna som får anslag från Vetenskapsrådet bygger på samarbeten mellan olika regioner. De kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

– Forskningsmiljöerna som vi finansierar i denna utlysning är viktiga för att ytterligare öka kunskapen om covid-19-vaccinernas säkerhet, effektivitet och optimala användningsområden. De kommer även att bidra till att bygga upp värdefull infrastruktur för forskning, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet.

Annica Hulth

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin