Hjälplinje viktig för äldre under pandemin

Personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar.

Personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar.

För många äldre innebar covid-19-pandemin en förlust av anonyma kontakter i vardagen – till exempel småprat med okända på bussen eller i affären. Att ringa upp en hjälplinje kan fylla det tomrummet. Det visar en studie av samtal till Äldrelinjen under sommaren 2020.


Clara Iversen, forskare vid Cesar, Centrum för
socialt arbete, vid Uppsala universitet.
Foto: David Naylor

– Det mest intressanta resultatet var att personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar. Det har Äldrelinjen verkat kunna bidra med. Till skillnad från andra hjälplinjer som fokuserar på speciella problem, kanske ångest, så kan man ringa för att bara småprata, säger Clara Iversen, forskare vid Cesar, Centrum för socialt arbete, vid Uppsala universitet.

– Linjen har också erbjudit ett sätt att skapa abstrakta relationer, en känsla av ett större vi som står enade i krisen.

Äldrelinjen drivs av organisationen Mind och har under pandemin utökat verksamheten med fler volontärer. När studien gjordes under juni–augusti 2020 var 350 volontärer knutna till hjälplinjen. Forskarna fick deltagarnas tillstånd att spela in 108 samtal och av dem valdes 64 samtal ut, där covid-19 nämndes.

Viktigt med ytliga kontakter

Forskarna kom alltså fram till att de äldre saknade anonyma kontakter under covid-19-pandemin. Flera av dem var väldigt ensamma. Tidigare forskning har visat att för äldre personer är det viktigt inte bara viktigt med nära relationer, utan också att ha tillgång till ytliga kontakter, berättar Clara Iversen.

– Det har att göra med att nära personer kanske försvinner när man blir äldre och då är det viktigt att ha den flexibiliteten. Och för personer som av olika skäl inte har kunnat bygga upp ett socialt nätverk av nära personer är det jätteviktigt med kravlösa relationer.

Har det här påverkats mycket under pandemin?
– Ja, äldre personer ska ju hålla sig borta från kontakt med andra. Det är till exempel många pensionärsorganisationer som har stängt ned, kyrkan har stängt ned och man kan inte gå och fika. Personer berättar också om rädsla för kontakt med hemtjänsten. Samtidigt har det skett en förändring i samhället där hemtjänsten har mera uppgiftsfokus och mindre tid för småprat.

Fyller en viktig funktion

Samtalen till Äldrelinjen visar hur inringarna i samspel med volontärerna försöker förstå krisen och begripliggöra den. Det handlar till exempel om hur de bemöter avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvärdering.

Samtidigt som studien pekar på äldres utsatthet i bristen på trygga relationer, visar den också på inringarna styrka eftersom de arbetar aktivt för att behålla och bygga anonyma relationer.

– Studien visar att Äldrelinjen fyller en viktig funktion, men vi har inte jämfört med andra verksamheter. Det finns ingen forskning i Sverige om vilken roll sådana här volontärbaserade hjälplinjer har. Men det vi ser är att de här kravlösa kontakterna fyller en viktig funktion, säger Clara Iversen.

Annica Hulth

Publikation


Artikel i tidskriften Sociologisk forskning temanummer om covid-19-pandemin och samhället: En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen av Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson. DOI: https://doi.org/10.37062/sf.58.22100

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin