Insekter i Fyrisån bar på 33 olika läkemedelssubstanser

Fyrisån, Uppsala

Läkemedel hjälper oss till längre och friskare liv, men via avloppsvattnet kan deras aktiva substanser nå naturen och på sikt försätta hela ekosystem i obalans. I en nyligen publicerad studie av insekter i Fyrisån har forskare vid Uppsala universitet identifierat spår av 33 olika läkemedel, varav åtta återfanns i fler än åttio procent av proverna. Till de mest frekvent förekommande klasserna hör antidepressiva och antipsykotiska läkemedel.

– Vi vet sedan tidigare studier att vattnet i Fyrisån innehåller läkemedelssubstanser. Att de även finns i samtliga fem insektsarter vi studerat är oroväckande då många av substanserna har liknande effekter i djur som i människor, säger Emelie Sedvall, doktorand vid Farmaceutiska fakulteten.

Merparten av de läkemedelssubstanser forskarna identifierat förskrivs i Region Uppsala. Högst koncentrationer uppmättes av tetracyklin, en antibiotika som till följd av överanvändning lett till omfattande resistensutveckling. Flera insekter konstaterades även bära på antihistaminer, ett ämne som ges vid behandling av allergiska reaktioner.

– Många av substanserna kan påverka beteenden. Till exempel har Fexofenadin, som är just ett antihistaminpreparat, lugnande effekt på en av de insektsarter vi studerat, vilket kan få dem att utsätta sig för ökade risker. Dessutom kan läkemedel i kombination ge både oväntade och förstärkta effekter, och att de insekter vi studerat befinner sig långt ner i näringskedjan innebär att även vi människor kan påverkas, menar Emelie Sedvall.

Ett exempel på konsekvens vid överföring av läkemedel var då antalet smutsgamar i Indien minskade kraftigt under 1990-talet. Orsaken spårades till att fåglarna ätit av döda kor som under sin livstid medicinerats med diklofenak, en antiinflammatorisk substans som förstörde gamarnas njurar. Även om diklofenak inte längre får ges till boskap i förebyggande syfte så förblir utsläpp av aktiva läkemedelssubstanser oreglerade i stora delar av världen. Likaså rinner mycket av de läkemedel vi konsumerar och utsöndrar opåverkade genom reningsverken.

– Läkemedlens påverkan på miljön är en högst reell utmaning för hela vårt samhälle. Nu krävs kunskap, verktyg och metoder som tar oss i rätt riktning, och vi ser mycket positivt på att Uppsala universitet inom sitt engagemang i Läkemedelsverkets Kunskapscentrum för läkemedel i miljön har initierat en ny kurs i ämnet som stärker Sverige förutsättningar att hantera situationen, säger Mikael Hedeland, professor i analytisk farmaceutisk kemi.

I den aktuella studien använde forskarna två olika typer av masspektrometrar. Med ett enklare instrument fastställde de huruvida läkemedelssubstanserna fanns i respektive insekt. Via uppföljande analyser i en masspektrometer som genererar högre upplösning lyckades forskarna utvinna avsevärt mer detaljerad information ur proverna än vad som tidigare trotts möjligt.

– Att detta mer avancerade instrument visar sig användbart i vår forskning ger oss möjlighet att kartlägga ett helt nytt spektrum av pusselbitar. Vi har redan inlett arbetet att utveckla en effektiv metod att rena våra prover ytterligare, väl där kommer vi att kunna generera ännu mer exakt kunskap om vilka läkemedelssubstanser som tas upp av vattenlevande insekter så att man i fortsättningen kan fastslå vilka effekter dessa har på miljö, djur och eventuellt också människor, säger Emelie Sedvall.