Nya möjligheter till skydd för Ukrainas flyktingar
Den största flyktingsituationen sedan andra världskriget. Så beskriver folkrättsjuristen Rebecca Thorburn Stern situationen som uppstått sedan Rysslands invasion av Ukraina. Inom EU gäller ett nytt direktiv om massflykt, som ger ett tidsbegränsat skydd.
Sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, befinner sig ett mycket stort antal människor på flykt. Inom landet finns enligt UNHCR, FN:s flyktingorgan, fler än 6,5 miljoner internflyktingar som flyr från öst till väst.
– UNHCR uppskattar att antalet som lämnat landet nu är cirka 3,5 miljoner. Främst har de flytt till Polen, Rumänien, Slovakien och Moldavien. Flera av dessa är Schengenländer, vilket gör det svårare att veta hur många som sedan rört sig vidare i Europa, säger Rebecca Thorburn Stern.
Flyktingkris i mycket större skala
Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Hon är professor i folkrätt, med inriktning på migration och barns mänskliga rättigheter och ser flera stora utmaningar framför sig.
– Hittills, på tre veckor, har mer än 14 000 personer på flykt kommit från Ukraina till Sverige. Det kan jämföras med 2015, året för flyktingkrisen då ungefär 165 000 personer sökte asyl under hela året. I hela EU sökte sammanlagt 1,3 miljoner människor asyl under 2015. Det som händer nu är i mycket större skala.
Det finns flera möjligheter att få skydd. I Ukraina har staten ett ansvar för människor på flykt. Utanför Ukraina kan de söka asyl. Uppfyller man kraven för att få asyl kan man få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, efter en individuell bedömning.
Aktiverat massflyktsdirektivet
Dessutom har EU:s ministerråd aktiverat massflyktsdirektivet, som tillkom efter krigen på Balkan. Det har aldrig tidigare använts.
– Syftet med direktivet är dels att skapa möjligheter att ge tillfälligt skydd när många människor är på flykt undan exempelvis ett krig, dels att främja solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater i en sådan situation. Direktivet ger skydd för dem som flytt från Ukraina efter den 23 februari 2022 och gäller ukrainska medborgare, personer som fått asyl i Ukraina samt deras familjemedlemmar, berättar Rebecca Thorburn Stern.
Hon betonar dock att det rör sig om tillfälliga uppehållstillstånd som först gäller i ett år. De kan förlängas till längst mars 2025, så det är ingen långsiktig lösning. Dessutom kan det bli komplicerat att samma person både kan falla inom ramen för massflyktsdirektivet och samtidigt söka asyl. Hur detta ska hanteras är ännu inte helt klart, då det är en ny situation för medlemsländerna.
Stort behov av hjälpinsatser
Rebecca Thorburn Stern ser framför sig ett stort behov av hjälpinsatser framöver, främst i Ukraina och i grannländer som Polen, Moldavien och Rumänien.
– Det finns många internflyktingar i Ukraina. Frågan är vad som händer om de också måste lämna landet. Ett av Ukrainas grannländer som tagit emot många människor på flykt, Moldavien, är ett av Europas fattigaste länder och har begränsad mottagningskapacitet. Olika organisationer som Röda Korset och också civilsamhället gör enorma insatser där och i andra länder. Men det är inte hållbart i längden.
Hon jämför med situationen 2015, då viljan att ta emot flyktingar först var stor, men sedan stängdes i praktiken många gränser. Många länder i EU motarbetade också solidariska upplägg i flyktingpolitiken och ansvarsfördelning mellan länder.
– Det här är den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Det finns en stor vilja att hjälpa men frågan är hur det kommer att se ut på sikt?
Annica Hulth