”Utan Otto Zdansky hade vi inte haft ett museum i Uppsala”

22 april 2022

Jan Ove Ebbestad håller i ett fossil

Jan Ove Ebbestad är museiintendent vid Evolutionsmuseet och det var genom arbetet med Otto Zdanskys omfattande samlingar idén till boken föddes.

Hallå där Jan Ove R. Ebbestad, museiintendent vid Evolutionsmuseet, som tillsammans med Jan Romgard skrivit boken ”Otto Zdansky The scientist who discovered Peking Man and explored Chinas’s fossil past” som handlar om paleontologen Otto Zdansky, Pekingmänniskans upptäckare. Vem var Otto Zdansky?

– Han kom som ung student till Uppsala via utbyte med Österrike efter första världskriget. Carl Wiman, som var ledande inom svensk forskning om ryggradsdjurspaleontologi, startade just då sitt samarbete med Kina och behövde en kunnig forskare som åkte dit och kunde vara ledande i det stora insamlingsarbetet av fossil. Otto Zdansky hade ingen tjänst – han hade doktorerat men han hade ingen lön. Han var samtidigt medveten att han måste få något, så han ville studera och beskriva fossilen han fann för att få en karriär och det fick han göra. När han hittade en tand som kunde komma från en hominin, alltså en människosläkting, stoppad han den i fickan. Tanden var det första fyndet av Pekingmänniskan. Det här var en tid  när alla sökte efter människans ursprung i Asien så han förstod vilket liv de skulle bli om tanden och han ville hinna studera den först. Efter Kina kom Otto Zdansky tillbaka till Uppsala 1924-26 men han fick ingen tjänst så han åkte till Egypten där han blev professor och byggde upp forskningen inom paleontologi och geologi vid universitetet i Kairo.

Varför har du skrivit boken?
– Vi som jobbar med samlingarna på Evolutionsmuseet blir nyfikna på de historiska personerna bakom samlingarna. Jag har hört så mycket om Otto Zdansky och Pekingmänniskan. Jag ville få veta hela historien och varför han åkte till Kina.

Vad har han betytt för vetenskapen?
– Han fick inte sitt vetenskapliga erkännande i livet, men han lade grunden för studier om fossil i hipparionfaunan i Kina. Om vi tänker oss djuren på Serengeti idag, så var hipparion-faunan den fossila motsvarigheten och utspridd över hela Eurasien och Afrika för cirka 800 000 – 23 miljoner år sedan. Genom sitt pionjärarbete, sina detaljerade beskrivningar av den otroliga fossila mångfalden lade han grunden till framtida forskning om Pekingmänniskan. Under de tre år han var i Kina skickade han 800 trälådor med fossil till Uppsala. Utan hans samlade material hade vi inte haft ett paleontologiskt museum i Uppsala.

Finns det fortfarande material kvar att upptäcka i de här lådorna?
– Vi gick igenom ett antal lådor som var oupptäckta 2011. Då hittade vi ytterligare en tand från Pekingmänniskan så fortfarande går det att hitta oupptäckta fynd. De ligger där för framtida forskning. Det är världsunikt material som vetenskapligt sett är ovärderligt. Det är typmaterial och referensmaterial som vi har en skyldighet att hålla tillgängligt för alla forskare.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-02-10