Nya Ångström ska inspirera till kreativitet och tvärvetenskap

16 maj 2022

Det nya Ångström invigdes den 13 maj 2022. Fr v: Johan Tysk vicerektor, kronprinsessan Victoria, rektor Anders Hagfeldt, utbildningsminister Anna Ekström, landhövding Göran Enander.

Utbyggnaden av Ångströmlaboratoriet är nu klar och det nya Ångström invigdes den 13 maj av kronprinsessan Victoria. Med bland annat olika former av mötesytor, konstverk i betong och pendelexperiment är tanken att nya Ångström ska inspirera studenter och forskare till möten och nya tankar.

En stor utbyggnad av Ångströmlaboratoriet med två hus har precis avslutats och hus 10 fungerar nu som entréhus för hela nya Ångströmlaboratoriet.

Efter att ha gått in genom de moderna betongportalerna som omsluter entrédörrarna till nybyggda hus 10 i Ångströmlaboratoriet domineras utsmyckningen av två objekt i ljusgården mitt i byggnaden.

Bredvid den breda trappan upp från ljusgården hänger en pendel och i en annan del av ljusgården sticker det upp ett snett betongblock.

Ljusgård för möten

Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, har i olika sammanhang under projekttiden och under byggperioden tryckt på att det nya Ångström ska förstärka den intellektuella miljön och stimulera sociala möten mellan studenter, lärare och forskare olika ämnesområden.

– Jag tror att det här slumpvisa mötena, de oplanerade mötena mellan forskare och studenter kommer att göra det här till en fantastisk plats för forskning, utbildning och innovation. Det här är ett hus byggt för kreativitet och tvärvetenskapliga möten, har Johan Tysk sagt i intervjuer.

Er utsände reporter kan efter att ha hamnat i samtal om pendeln och konstverket med studenter, medarbetare och besökare under en promenad i byggnaden intyga att det uppstår spontana samtal med pendeln och konstverket som utgångspunkt.

Foucaultpendel

Pendeln som långsamt svänger fram och tillbaka bredvid trappan är en Foucaultpendel. Förutom den långsamma pendelrörelsen vrider sig pendeln också medsols i golvplanet. Pendeln och experimentet är uppkallat efter den franska fysikern Leon Foucault som genomförde det här experimentet 1851 för att bevisa att jorden snurrar runt sin egen axel.

För att pendeln inte ska stanna får den en liten skjuts av en elektrisk spole monterad under golvet, som skapar ett magnetfält. Upphängningen i taket är utformad för att med hjälp av friktion minimera eventuella andra rörelser utöver den rena pendelrörelsen. Foto: Anders Berndt.

Pendeln i Ångströmlaboratoriet är i mässing, väger 20 kilo och hänger i en 28 meter lång pianotråd upphängd i balkarna över ljusgården. Pendeln vrider sig ett varv i golvplanet på 27,7 timmar. Men det är egentligen inte pendeln som vrider sig, den gungar bara fram och tillbaka i en stadig pendelrörelse. Det är jorden som vrider sig runt pendelns fäste uppe i balkarna.

Pendeln kom till på initiativ av Mattias Klintenberg, professor i fysik vid Uppsala universitet, och blev möjlig genom en donation av Johan Tysk.

– Jag har alltid fascinerats av Foucaults pendel. Den väcker frågor kring hur sjutton allt kan fungera tillsammans och det är en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och teknik. Det är en magisk manick som ger oss en känsla av att vara en del av något stort, sa Johan Tysk i samband med donationen.

Konstverket IO inspirerar till nya analyser

Betongblocket som sticker upp ur golvet i ljusgården och står lite snett är ena delen av konstverket IO av konstnären Karl Larsson. Den andra delen består av en poesibok men i skrivande stund har den inte presenterats. Det är Statens konstråd som i samarbete med Uppsala universitet ansvarar för konstverket.

Namnet IO syftar på olika kulturella och naturvetenskapliga begrepp, till exempel Jupiters måne, Input/Output, etta/nolla i binärt talsystem. För konstnären är begreppet glitch centralt för konstverket IO. Glitch är en dataspelsterm för när grafiken inte fungerar och spelaren skymtar något annat. Genom att försöka skapa en glitch i arkitekturen och genom poesi kan konstverket inspirera till nya analyser och beskrivningar av verkligheten.

Skulpturen IO väger 20 ton och lyftes på plats tidigt i byggprocessen med hjälp av två lyftkranar.
Foto: Anders Berndt

I underlaget till konstverket IO skriver Statens konstråd att "Grundtanken för verket är att ny kunskap uppnås dels genom metodologiska undersökningar av redan etablerad kunskap och dess gränser (traditionellt akademiskt arbete) men också genom plötsliga genombrott som uppstår av slump, brott mot ordning, misstag eller irrationella impulser. […] För att det plötsliga genombrottet, upptäckten ska kunna identifieras krävs en kunskap om och uppmärksamhet på kunskapsfältet den observeras i. På samma sätt verkar den samtida konsten och det är också i spelet mellan välkänt och annorlunda IO kommer till sin fulla rätt."

Fakta om Ångströmlaboratoriet

  • Första delen av Ångströmlaboratoriet invigdes 1997 som en utbyggnad av de gamla regementslokalerna på Polacksbacken som Uppsala universitet flyttade in i 1987.
  • Ångströmlaboratoriet har sedan byggts ut i olika etapper. Hösten 2018 startade bygget av två nya hus som avslutades våren 2022 med inflytten i hus 10. 
  • Hus 10 omfattar cirka 23 000 kvadratmeter med både undervisnings- och forskningslokaler, kontor, reception, studentservice, mötesytor, restaurang, bibliotek, aula och en visualiseringsteater.
  • Hela Ångströmlaboratoriet omfattar efter utbyggnaden runt hundratusen kvadratmeter. I samband med att de nya husen börjat användas har universitetet lämnat de gamla regementsbyggnaderna.
  • Universitetets byggnader är oftast uppkallade efter en framstående forskare men Ångströmlaboratoriet är intressant nog uppkallat efter både Anders Jonas Ångström och hans son Knut Ångström. Båda var professorer i fysik vid Uppsala universitet under 1800-talet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02