Åtgärder behövs för att minska mobbning och sexuella trakasserier

20 maj 2022

Det planeras nya åtgärder i universitetets revision av planen för jämställdhetsintegrering för att komma tillrätta med genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier.

Det har genomförts en nationell enkät om hur vanligt det är med genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin. Uppsala universitet har i stort samma resultat som det nationella snittet i enkäten. Men doktorander som är kvinnor vid Uppsala universitet rapporterar en högre mobbningsgrad än det nationella snittet.

Det är första gången svenska universitet och högskolor genomfört en gemensam och nationell enkät om hur vanligt det är med genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin. Totalt har nästan 39 000 anställda, doktorander och studenter svarat. Svaren visar att unga, kvinnor, studenter och doktorander är särskilt utsatta.

Omkring fyra procent av anställda, doktorander och studenter vid 38 av landets lärosäten anger på en enskild fråga att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för ”icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på arbetet/studieplats”.  Omfattningen av utsattheten skiljer sig dock åt mellan olika kategorier. Bland studenter som är kvinnor uppger sex procent att de utsatts under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande siffra för anställda män är två procent.

Sverige inte bäst

Enkäten är genomförd av forsknings- och samverkansprogrammet om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin som drivs av Kungliga tekniska högskolan, Karolinska Institutet, Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. En första analys av enkäten presenterades den 20 maj 2022.

– Resultaten pekar på att genusbaserad utsatthet påverkar alla grupper i vår sektor. Särskilt kvinnor som är doktorander rapporterar hög utsatthet för sexuella trakasserier, i jämförelse med internationell forskning. Detsamma gäller andelen män som rapporterar utsatthet. Sammantaget visar detta att vi, trots flera decennier av förebyggande arbete, behöver öka ambitionsnivån på flera sätt, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och medlem i programmets styrgrupp.

Mobbning av doktorander som är kvinnor

För Uppsala universitetet ligger resultaten ungefär på samma nivå som de nationella resultaten men det finns ett resultat som sticker ut.

Åsa Cajander, rektorsråd för lika villkor. Foto: Mikael Wallerstedt.

På den direkta frågan om man blivit utsatt för mobbing de senaste 12 månaderna har var femte (21 procent) doktorand vid Uppsala universitet som är kvinna svarat ja. Det nationella snittet är 15 procent. På samma fråga har 10 procent av de doktorander som är män svarat ja, jämfört med 9 procent nationellt.

– Vi vet att det är vanligt med den här typen av problem, det är tyvärr inget ovanligt. Det som är viktigt nu är att vi arbetar långsiktigt med förebyggande åtgärder. I det arbetet är prefekternas arbete med stöd från HR och lika villkorsgrupper vi har runtom på universitetet centrala, säger Åsa Cajander, rektorsråd för lika villkor.

Åtgärder i kommande plan

Enkäten är en viktig del i arbetet med den nya planen för jämställdhetsintegrering vid Uppsala universitetet som planeras att beslutas under hösten 2022.

Det är förstås viktigt att hitta åtgärder som har en förebyggande effekt förutom att ta hand om de fall som ändå inträffar. En åtgärd som planeras är att inkludera de personer som finns i närheten i det preventiva arbetet. Studier i USA visar att kontinuerlig utbildning för att lära medarbetare att ingripa när de bevittnar sexuella trakasserier kan minska förekomsten med upp till 30 procent.

Ett av  problemen med förebyggande insatser är att förövare antingen inte förstår att deras beteende inte är ok eller gör det medvetet. I båda fallen är det svårt att nå fram till förövarna med utbildningsinsatser.

–  För att komma åt problemet behöver vi ha individuella samtal med de som utsätter andra för den här typen av beteenden, säger Åsa Cajander.

Trygg kultur för att anmäla

Men för att kunna ha det måste de som blir utsatta anmäla och berätta om händelserna.

–  Vi behöver skapa en kultur där de utsatta blir sedda, känner sig säkra och trygga att berätta vad de utsätts för, säger Åsa Cajander.

Åsa Cajander talar av egen erfarenhet. Hon har på tidigare arbetsplatser innan hon började på Uppsala universitetet själv varit utsatt för sexuella trakasserier på två olika arbetsplatser. Första gången anmälde hon inte, andra gången anmälde hon.

–  Första gången kunde inte arbetsgivaren göra något eftersom de inte visste om det. Andra gången hade HR-avdelningen ett bra samtal med personen som kunde arbeta kvar. Han hade varit helt omedveten om sitt beteende som många kvinnor på den arbetsplatsen upplevde som oerhört jobbigt.

I planen planeras flera åtgärder, bland annat fördjupande analyser, digital utbildning om härskartekniker och vad man kan göra åt dem, genomgång av chefs- och ledarskapsutbildningar.

Verksamhetsnära HR arbetar med att stötta prefekter i hantering av de här frågorna, i svåra fall hjälper också centrala HR-avdelningen till. Prefekter, verksamhetsnära HR och likavillkorsombud erbjuds utbildningar inom området och det finns med i universitetets underlag för medarbetarsamtal, chefsutbildningen och i arbetsmiljö- och likavillkorsmaterial.

Till hösten planeras en likavillkorsdag om sexuella trakasserier.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02