Många fler dör i konflikter – närmar sig rekordåret 2014

Stridsvagnar i Afghanistan.

Stridsvagnar i Afghanistan.

En ny rapport från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet visar att minst 119.000 människor dog i organiserat våld under 2021. Detta är en ökning med 46 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2015.


– Efter en stadig nedgång i konfliktvåld under flera år ser vi nu tyvärr att trenden har vänt. Det är framförallt det kraftigt eskalerade våldet i Afghanistan, Etiopien och Jemen som bidragit till denna ökning, säger Shawn Davies, forskningsassistent på UCDP.

Samtidigt fortsätter antalet väpnade konflikter ligga på en rekordhög nivå. UCDP registrerade 54 olika konflikter där en stat var inblandad på en eller båda sidorna under 2021. De flesta konflikter är dock små. Endast fem av de 54 konflikterna var så blodiga att de orsakade minst 1000 stridsrelaterade dödsfall under året, vilket gör att de klassificeras som krig.

– Vi ser en minskning i antalet krig, från åtta under 2020 till fem under förra året, vilket också är det lägsta antalet krig sedan 2015. Våldet har alltså blivit koncentrerat till färre men blodigare konflikter, säger Shawn Davies.

Regionalt skifte

De senaste åren har UCDP noterat ett regionalt skifte, från Mellanöstern till Afrika, och denna trend fortsatte under 2021. Dessutom förvärrades situationen i Asien till följd av konflikterna i Afghanistan och Myanmar. Våldet i Europa var under 2021 på en fortsatt låg nivå, trots de ökade spänningarna i upptakten till Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari 2022.

En avgörande faktor i flera av den senaste tidens stora konflikter har varit tillgången till militära obemannade luftfartyg, så kallade drönare, för informationsinhämtning och missilattacker.

– I konflikter som den i Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach (Artsakh) och den i Etiopien har vi sett att spanings- och strids-drönare har vänt utvecklingen i konflikten. Förutom att ge information om truppförflyttningar i realtid gör också drönare det lättare att attackera mål långt innanför frontlinjerna, förklarar Therese Pettersson, forskningssamordnare på UCDP.

Den tekniska utvecklingen har gjort drönare till ett populärt verktyg i dagens konflikter. Där USA tidigare var helt dominerande, använder nu en rad olika stater såväl som rebellgrupper, exempelvis IS, militära drönare i sin krigföring. Sedan 2001, har stridsdrönare använts i dödligt konfliktvåld i minst 26 olika länder och i 46 olika konflikter enligt UCDP:s data. De flesta attackerna ägde rum i Afghanistan, Pakistan, Jemen, Israel och Syrien.

Linda Koffmar

Publikation:


Shawn Davies, Thérese Pettersson, Magnus Öberg (2022) Organized violence 1989–2021 and drone warfare, Journal of Peace Research, DOI: 10.1177/00223433221108428

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin