Kartläggning av våldsamma politiska protester

Protester i Indonesiens huvudstad Jakarta 2002.

Protester i Indonesiens huvudstad Jakarta 2002.

Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska protester över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska protester från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.


Uppsala Conflict Data Program, UCDP, är ett världsledande program för insamling och dokumentering av organiserat våld. Databasen rapporterar regelbundet data till internationella myndigheter och organ, om pågående konflikter och prognoser för var man tror att konflikter kan komma att uppstå. Tidigare forskning har tenderat att fokusera på antingen väpnade uppror eller uppror genom ickevåldsmetoder, men en typ av konflikter som faller däremellan - våldsamma protester - har fram tills nu inte dokumenterats systematiskt och globalt. Hittills har databasen varit uppdelad i tre olika områden: ensidigt våld, ickestatliga konflikter och statliga konflikter.

Ny självständig kategori

Den helt nya kategorien som nu tillkommer kallas Våldsamma politiska protester, VPP (Violent Political Protests) och täcker till en början åren 1989-2019. Det blir en självständig kategori med samma metodik, konceptuella ramverk och tröskelvärden på våld - minst 25 döda per år - som övriga kategorier av organiserat våld i UCDP. Våldet som definieras handlar om att informella organiserade civilpersoner utmanar stater när det gäller antingen styrelseskick och politisk ledning eller landvinningsfrågor.

I en ny artikel som publiceras Journal of Conflict Resolution presenterar forskarna kartläggningen och det nya datasetet inom UCDP. De beskriver hur datainsamlingen går till och visar hur den fungerar med empiriska analyser.

- Vårt nya dataset kommer bli en viktig och tillgänglig resurs för freds- och konfliktforskningen. Genom att införa den här kategorin kan vi bättre förstå förekomsten av våld i världen, säger Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet och en av artikelförfattarna.

Ojämlikhet ökar risken

Våldsamma politiska protester finns ofta samtidigt som statliga konflikter, men ska inte ses som någon upptrappning av konflikten.

- Men de uppstår under delvis samma förutsättningar. Vi kan se att i samhällen med stor ojämlikhet mellan könen ökar risken för att våldsamma politiska protester ska uppstå, liksom statliga konflikter, säger Susanne Schaftenaar, doktorand vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet och en annan av artikelförfattarna.

Datan kommer kunna användas för att bland annat bättre studera varför vissa protester blir våldsamma, vad effekterna av det som kallas "icekvåldslig disciplin” har på oppositions rörelsers möjligheter till framgång, samt att förstå bättre hur olika former av organiserat våld kan ändra karaktär över tid.

Elin Bäckström

Publikation:


Svensson I, Schaftenaar S, Allansson M. Violent Political Protest: Introducing a New Uppsala Conflict Data Program Data Set on Organized Violence, 1989-2019. Journal of Conflict Resolution. June 2022. doi:10.1177/00220027221109791; https://doi.org/10.1177/00220027221109791 

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin