Genetisk upptäckt kan rädda hotad vattenbuffel
Forskare vid Uppsala universitet och vid Sveriges lantbruksuniversitet har genom ett internationellt samarbete med Bogor Agricultural University (IPB) och Indonesian Institute of Sciences (LIPI) i Indonesien identifierat två oberoende genmutationer som förklarar vit pälsfärg hos vattenbuffeln. Resultaten kan användas för att bevara den utrotningshotade vitfläckiga vattenbuffeln som är ett viktigt husdjur både kulturellt och ekonomiskt.
– Vi har genom ett framgångsrikt samarbete med forskare i Indonesien undersökt den bakomliggande genetiska orsaken till vitfläckig pälsfärg hos vattenbufflarna genom att genetisk jämföra vitfläckiga och bruna bufflar, säger Maria Wilbe, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av författarna till studien.
Den asiatiska vattenbuffeln (Bubalus bubalis carabanensis) är ett viktigt husdjur i stora delar av Sydostasien, både ekonomiskt och kulturellt. I regionen Toraja, på södra delen av ön Sulawesi i Indonesien finns det en speciell population av vitfläckiga vattenbufflar som anses vara heliga och som befolkningen selekterat enligt uråldriga religiösa traditioner. De heliga vitfläckiga tjurarna offras när en person har avlidit och detta betraktas som nödvändigt för inträde i himlen. Vid begravningsceremonin tas köttet om hand och utgör en viktig födoresurs för befolkningen i Toraja.
Eftersom att man hittills inte vetat vad som orsakar den vitfläckiga pälsfärgen, har man inte effektivt kunnat avla fram tillräckligt många vitfläckiga bufflar. Populationen har därför minskat drastiskt de senaste åren och de vitfläckiga bufflarna är i dag utrotningshotade.
– Den vitfläckiga pälsfärgen visar på en defekt i utvecklingen och migrationen av melanocyter som är de celler som producerar melaninpigment. Vi bestämde oss därför att undersöka en gen som kallas MITF som vi vet är central för melanocyternas utveckling, säger Göran Andersson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, som har lett studien.
– Vi identifierade två olika oberoende mutationer i MITF-genen som båda gör att det protein som kodas av de muterade MITF-genvarianterna inte längre är funktionella. Mutationerna har en dominant effekt och de vitfläckiga bufflarna har endast ärvt en muterad variant av föräldrarna. Den starka selektionen för två oberoende mutationer i samma gen visar på hur oerhört stark selektionen varit för denna egenskap, säger Göran Andersson.
Resultaten har nu lett till att Yulnawati Yusnizar, forskare vid LIPI och en av författarna till studien, har öppnat ett avelscentrum, Indonesian Buffalo Conservation & Breeding Center i Bogor på ön Java, Indonesien. Baserat på våra resultat har en metod utvecklats som gör att vi kan identifiera in vitro fertiliserade embryon som ger vitfläckiga bufflar. Denna teknik kommer att öka möjligheterna för att bevara den vitfläckiga vattenbuffeln, säger Maria Wilbe.
Länk till artikeln: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/age.12334/epdf
Elin Bäckström