Anders Celsius vädermätningar 300 år

I Uppsala har vi en av världens längsta serier med vädermätningar. Mätserien påbörjades av Anders Celsius den 12 januari 1722 tillsammans med hans professor Erik Burman. Varje dag gick man ut och mätte temperatur, lufttryck och vindriktning. Genom åren har många olika personer bidragit till mätserien och nu i januari 2022 blir den alltså 300 år lång.

Vi startar vårt jubileumsår med ett symposium den 12 januari 2022. Sidan uppdateras med fler aktiviteter under året. 

Porträtt av Anders Celsius med svart tavla med beräkningar i bakgrunden.

Celsius-symposium 12 Januari 2022

Replika av Celsius termometer.
Replika av Celsius termometer. Källa: Digitalt Museum/Tekniska museet

På 300-årsdagen för Anders Celsius serie med väderobservationer bjuder Institutionen för geovetenskaper in till ett jubileumssymposium. Var med och lär dig mer om Celsius bidrag till klimatforskningen, hur vi använder väderstatistiken till att ta fram klimatmodeller och lyssna på forskare och experter som diskuterar vad vi kan förvänta oss av klimatet i framtiden. Vi vänder oss till forskare inom och utanför Sverige, masterstudenter, doktorander och en intresserad allmänhet.

Symposiet hålls på engelska.

Mer information och program för symposiet

Följ symposiet online

Anmäl dig här dig här senast 10 januari 2022 om du vill följa symposiet online
En Zoom-länk skickas till den e-post som du uppger.

Delta på plats

Anmäl dig här senast 20 december för att delta på plats. Antalet platser är begränsat.

Välkommen!

Så började det

Anders Celsius levde 1701–1744 och var den som utvecklade Celsiusskalan som nästan hela världen använder idag. Några år efter att mätserien påbörjades utnämndes han till professor vid Uppsala universitet.

Meteorologiska mätningar som dem Anders Celsius var med och startade 1722 är vanliga idag, men då var de sällan systematiska. Dessutom användes flera olika temperaturskalor och termometrar, bland annat skalorna Delisle och Fahrenheit. Det var först när Celsius utvecklade sin temperaturskala som vi fick enhetliga och jämförbara värden.

Väderdata och statistik som sträcker sig från 1700-talet och framåt är mycket ovanliga. Förutom mätserien i Uppsala finns det bara några platser som har genomfört liknande mätningar: Berlin (1719), Lund (1740), S:t Petersburg (1743), Stockholm (1756).

Värdefulla data i klimatforskningen

Idag utförs mätningarna automatiskt. Varje dag, varje sekund mäts nederbörd, temperatur, lufttryck, relativ fuktighet, marktemperatur och solens strålning. Men dessutom görs också manuella mätningar. Varje morgon går minst en av våra meteorologidoktorander ut till observationsgården i Uppsala och mäter nederbörd och eventuellt snödjup.

Uppsalas långa serie med väderdata används nu av forskare över hela jorden. Även SMHI använder sig av informationen som indata till deras väderprognosmodeller och klimatarbete.

Så varför är det så viktigt med en lång serie vädermätningar? Jo, när vi ser vi hur vädret och temperaturen varierar över tid får vi naturligtvis ytterligare en viktig  pusselbit i vår förståelse av klimatet.

Detta vill vi fira

Vårt syfte med Celsiusjubileet är att visa på betydelsen av vädermätningar och hur forskningen kring väder- och klimatforskning har utvecklats. Vi vill såklart uppmärksamma Anders Celsius och det arbete han gjorde som bäddade för den moderna meteorologin. Vi vill också att fler ska få upp ögonen för den forskning inom väder och klimat som bedrivs idag.

Celsius-Linné-föreläsningarna 2022

Under 2022 håller Uppsala universitet olika jubileumsarrangemang för att fira att den långa serie med vädermätningar som startades av Anders Celsius fyller 300 år. De årliga Celsius-Linné föreläsningarna kommer också att uppmärksamma detta genom att bjuda in fem framstående forskare, tre Celsius-föreläsare och två Linné-föreläsare.

Väderbildstävling

Mobiltelefon som används för att fotografera en solnedgång.

Under jubileumsåret 2022 anordnar vi en väderbildstävling. Du kan delta med upp till tio bilder, antingen genom att skicka bilden till kommunikator@geo.uu.se eller lägga din bild på Instagram och tagga bilden #Celsius300. Vi utser en vinnare varje månad och juryn består av meteorologer vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

De bästa väderbilderna publiceras på institutionen för geovetenskapers webbplats med information om vem som har tagit bilden och en beskrivning av de väderfenomen som syns i bilden, författad av institutionens meteorologer. De vinnande bilderna publiceras i en kalender från Uppsala universitet. Vinnarna får dessutom en huvtröja från Uppsala universitet, värde 450 kronor.

Regler

  • Tävlingen är öppen för alla och pågår 1 november 2021 – 30 november 2022.
  • Bilden ska vara fotograferad av dig.
  • Du kan skicka in upp till 10 bilder.
  • Skriv var bilden är tagen och ungefärligt datum och tid. 
  • Kom ihåg att lämna namn och kontaktuppgifter.
  • Om du lägger ut bilden och taggar på Instagram måste du ha ett öppet Instagramkonto, inte ett privat. 

Genom att skicka in bilder eller tagga dina bilder med #Celsius300 så godkänner du att din bild publiceras i våra interna och externa kanaler. Vi utgår ifrån att du har eventuella avbildade personers samtycke.

Lycka till!

Senast uppdaterad: 2021-11-26