Uppsala University Sustainability Initiatives – UUSI

Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI) är en plattform där forskare från olika områden kan mötas och samarbeta kring hållbarhetsfrågor. Arbetet sker i nära samarbete med företag och organisationer utanför universitetet.

UUSI jobbar från och med år 2019 med fyra särkskilt utvalda initiativ där de tre vetenskapsområdena tillsammans kan finna nya lösningar för en mer hållbar framtid.

UUSI:s mål:

  • Utveckla verktyg för effektiv mång- och tvärvetenskaplig forskningssamverkan.
  • Synliggöra och kommunicera forskningsinitiativens verksamhet och resultat, inom Uppsala universitet och till det omgivande samhället.
  • Initiera och utveckla mång- och tvärvetenskapliga forskningsinitiativ med fokus på en hållbar utveckling
  • Stödja samarbete mellan vetenskapsområden samt externa aktörer inom initiativen.

Klimatledarskap

Ledarskap i vid bemärkelse är av avgörande betydelse för förmågan att uppnå ett hållbart samhälle. Uppsala universitet har inom olika vetenskapsområden pågående forskning i detta ämne. Mellan dessa bygger vi nu nya samarbetsprojekt inom fyra områden.

Område 1:

Internationella och nationella perspektiv på styrning och reglering av klimatfrågor 

Inom detta område arbetar vi på flera nivåer: Internationell nivå med Paris-avtalet, EUs klimatmål, Sveriges klimatstrategi på den nationella nivån samt på kommunal nivå. Aktörer som berörs är offentlig sektor, privat sektor, civilsamhälle och medborgarna. Samspel och enskilda agerande studeras med speciellt fokus på Sverige. 

Den övergripande forskningsfrågan inom området är:
Hur bidrar Sverige till att utveckla, anta och implementera policys, lagar och normer för att lösa utmaningen kring klimatförändringar på den internationella, nationella och lokala nivån? 

Område 2: Universitetens roll för klimatledarskapet

Hur kan vi förstå existerande praktiker för lärande i vårt och andra universitet? Hur kan universitet generera kunskap som är användbar för och bidrar till transformeringen av samhället?

Området syftar till att utveckla kunskap om universitetens roll i klimatledarskapet. Forskningen inom området vill öka kunskapen om hur akademin kan vara innovativ och ligga i framkant när det gäller integrering och hantering av hållbarhet i högskoleutbildning samt hur detta i sin tur påverkar samhällsutvecklingen.

Område 3: Konflikter kring klimatförändringarna 

Hur kan vi förbereda samhället för förändringar i sociala strukturer samt migrationsmönster som svar på klimatförändringar? Vilka typer av samhällskonflikter kan uppkomma när ledare försöker ställa om till en mer hållbar framtid? Vilka är de underliggande spänningarna mellan klimaträttvisa och rättvisa omställningar, samt hur kan dessa hanteras?

Det finns ett antal konflikter som hotar att uppstå i relation till klimatförändringarna eller som konsekvenser av samhällens ageranden för att undvika desamma.

Projekt för begränsning av klimatförändringar och miljövård kan i de fattigare delarna av världen resultera i såväl fysisk som ekonomisk undanträngning. Dessutom kan minskad global efterfrågan av fossila bränslen också utgöra hot mot de ekonomier som är beroende av dem. 

Område 4: Beteenden

Vardagliga aktiviteter, köpbeslut och resebeteenden har en stor inverkan på hur det globala klimatet utvecklas. Omedelbara effekterna är dock till stor del osynliga och varje individs påverkan är försumbar i förhållande till andra källor. Först när effekter aggregeras över tid är det möjligt att urskilja den negativa effekten av individers beslut. I detta tema inom CCL är fokus på hur man kan motivera människor att minska sina koldioxidavtryck frivilligt genom att tillhandahålla målmedvetet utformade feedbackmekanismer. 

Hållbar urban utveckling

Världen genomgår en snabb urbanisering. Varje vecka växer världens samlade städer med ungefär 1,4 miljoner invånare. Det uppskattas att två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer år 2050. Hur världens alla städer växer och utvecklas avgör till stor del om vi ska lyckas ställa om till ett hållbart samhälle. Uppsala universitet har forskning inom flera olika vetenskapsområden som adresserar hållbar urban utveckling. Forskning bedrivs genom fyra områden. 

Område 1: Sociala och politiska utmaningar med teknik och innovationer för den hållbara staden 

Ett antal nya teknologier och innovationer för den klimatsmarta och hållbara staden är redan utvecklade eller är under utveckling. Detta involverar teknologier för förnybar energi, för trafik och andra transporter inom och till eller från staden, för kommunikation, och för att mäta bland annat luftföroreningar.

Men hur inverkar tekniken på det sociala samspelet i staden och på vilka som får tillgång till staden? Finns det en risk att tekniken för den hållbara staden ökar klyftan mellan stad och land, att vi ökar gentrifiering och segregation? Finns det alternativa innovationer och lösningar för att undvika negativa konsekvenser av ny teknik i ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. 

Område 2: Utveckling av städer i underjorden

Internationellt har städer alltmer börjat projektera för expansion under jord. Singapore med mycket begränsad marktillgång ovan jord har gått snabbast fram och har idag stadsplanerat för 200 meter under markytan. Det inte enbart ny infrastruktur samt industri- och lagerlokaler som byggs utan det planeras även för gallerior och undervisningslokaler.

Genom att utnyttja underjorden har man kunnat reducera enorma mängder energi och få ned koldioxidutsläpp motsvarande utsläppet från 10 000 bilar. Men samtidigt som den tekniska utvecklingen ger städer möjlighet att expandera nedåt behöver vi utforska och analysera vilka de samhälleliga konsekvenserna blir av dessa expansioner.

Område 3: Hälsoaspekter i omställningsstaden

I detta område undersöks hur morgondagens stad kan utvecklas så att den främjar god fysisk och psykisk hälsa hos olika grupper av invånare. Området arbetar med frågor såsom: Hur kan vi undvika de mest allvarliga hälsosituationerna i en stad vid extremväder (urbana värmeöar)? Hur inverkar stadens struktur, det vill säga grad av funktionsblandning kontra funktionsseparation, placering av parker och grönområden, dragning av gång- och cykelvägar, tillgång till affärer och olika servicefunktioner?

Ett av tre fokus ligger på hur stadens utformning inverkar på uppkomst av olika folkhälsosjukdomar och länka med samhällsvetenskaplig forskning (ekonomi, kulturgeografi). Ett andra fokus tittar på hälsoaspekter vid värmeböljor i en stad. I det tredje området studeras vikten av olika former av grönska, grönområden och natur inom och i närhet av en stad för psykiska (o)hälsa. 

Område 4: Urban Lab 

Projektet Urban Lab är under utveckling i samarbete med Uppsala kommun. Projektet arbetar genom kvantitativ forskning på urbana utvecklingsprocesser. 

Vatten, en gemensam kritisk resurs

Vatten utgör ett fundament för samhället och är en viktig förutsättning för biologisk mångfald. Vatten intar en central position i flera av de globala hållbarhetsmålen – särskilt mål 6 ’Rent vatten och sanitet’ samt mål 14 ’Hav och marina resurser’, men även andra mål. Hur vatten förvaltas utgör dessutom en viktig indikator för samhällets transformering mot ett mer hållbart tillstånd. 

Uppsala universitet har inom alla vetenskapsområden pågående forskning inom temat vatten och nu pågår utökat samarbete inom tre områden: 

Område 1: Grundvatten 

Grundvatten är en osynlig sötvattenresurs för över 2 miljarder människor på jorden, inklusive cirka hälften av Sveriges befolkning. Med den globala tillväxten har efterfrågan på vattenintensiva varor ökat och medfört en utarmning av mer än hälften av världens största akvifärer, inklusive Sveriges. Trots samhällets stora beroende av grundvatten finns det begränsat med forskning på området.

För att lyfta grundvattenforskningen i debatten om det hållbara samhället behövs tvärvetenskaplig grundforskning från olika discipliner, exempelvis geografisk, hydrologisk, social, politisk, juridisk, ekonomisk och teknisk. Denna tvärvetenskapliga ansats arbetar vi på att utveckla inom Uppsala universitet.

Område 2: Kontaminanter i vatten 

Moderna analysmetoder har gjort det möjligt att upptäcka och kvantifiera många olika typer av föroreningar i vattenmiljön. I Uppsala finns förutsättningar för att skapa forskningsprojekt som är gränsöverskridande mellan discipliner såsom analytisk kemi, limnologi, ekologi, ekotoxikologi, livsmedelsforskning, toxikologi, materialforskning, mikrobiologi, statsvetenskap och rättsvetenskap. Tillsammans kan vi lösa de hållbarhetsproblem som förknippas med förorening av vatten.

Område 3: Vattenkonflikter 

Människan påverkar idag jordens geologi, ekosystem, klimat och hydrologiska system. Den era vi lever i benämns antropocen och förutsägs medföra exempelvis mer extrema vattenrelaterade händelser, såsom översvämningar och torka, med negativa ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Sammantaget anses det nya vattenlandskapet leda till ökade konflikter när begränsade vattenresurser samtidigt ska bidra till att till exempel skapa ett fossilfritt samhälle, hantera torka, tillhandahålla dricksvatten, producera mat och vara en plats för mänsklig rekreation.

Förutom den direkt antropocentriska nyttan som vattnet för med sig finns det också många ekosystemtjänster som är beroende av vatten som medium för biologisk mångfald. Vattnet förvaltas emellertid inte alltid för att stödja en diversifierad användning utan istället är fokus ofta på ett eller två nyttjandeområden vilket ger upphov till konflikter. För att säkra tillgången till vatten och hantera konflikter mellan olika behov krävs ett hållbart nyttjande av vattnet.

Cirkulär ekonomi

Tvärvetenskaplig forskning kring system, underlättande och hindrande faktorer för en cirkulär ekonomi och ett väl fungerande återbruk av material i en produkts cykel är under uppbyggnad.