Kvalitetsarbete: Forsknings- och utbildningsutvärdering

Genom systematiska utvärderingar fångas kvaliteten i forskning och utbildning upp och blir åtkomlig för analys och åtgärder. Inom forskningen sker den mesta granskningen i den lokala forskningsmiljön och det internationella vetenskapssamhället. Utöver det genomförs återkommande, för lärosätet gemensamma, forskningsutvärderingar för att skapa överblick. Inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå genomförs bl a kursvärderingar och systematiska utbildningsutvärderingar med extern granskning, såväl egeninitierade som av Universitetskanslersämbetet. Vidare genomförs olika former av benchmarking, som ökar insikten om den egna verksamheten, samtidigt som den bidrar till utvecklingsidéer. Själva kvalitetssystemet utvärderas och är föremål för benchmarking. Även det stöd som ges för forskning och utbildning kvalitetssäkras.

Utvärdering

Utvärdering  ökar kunskapen om verksamheten så att kvaliteten kan utvecklas. Genom utvärdering tydliggörs vad i verksamheten som fungerar bra och därmed är värt att värna och bevara, vad som kan utvecklas och göras annorlunda och vad som kan avvecklas. På Medarbetarportalen finns information om både utvärdering av forskning och utvärdering av utbildning.

Forskning

Kvalitetssäkring av forskning är en integrerad del av forskningsverksamheten (se Granskning av forskning och examination i utbildning). Den kollegiala granskningen utgör navet i kvalitetssäkringen av såväl pågående forskning, initiativ till kommande forskning, forskningens produkter och individers meriter. Denna granskning sker kontinuerligt såväl internt som externt och med kollegor inom och utom lärosätet som granskare.

Vid Uppsala universitet genomförs också övergripande utvärdering av forskningsverksamheten genom forskningsutvärderingar, vilka går under beteckningen Kvalitet och förnyelse (KoF). Utvärdering av forskningsverksamhet sker även på initiativ från vetenskapsområden/fakulteter (exempelvis ”Översyn av forskningsprogrammens basfinansiering” vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet) samt på initiativ från externa aktörer så som UKÄ.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tagit fram ett Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. Ramverket ska utgöra en minsta gemensam nämnare som samtliga lärosäten kan enas om beträffande vad som är centralt vid kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. I det ingår kontinuerlig uppföljning av forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, prioriteringar och strategiska beslut. Därutöver återkommande genomlysningar av lärosätenas forskningsmiljöer/forskning i nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter.

Universitetsövergripande forskningsutvärdering - Kvalitet och förnyelse (KoF)

Som första universitet i Sverige genomförde Uppsala universitet en universitetsövergripande forskningsutvärdering 2007, KoF07. Fyra år senare följdes denna av ytterligare en universitetsövergripande forskningsutvärdering 2011, KoF11. De två utvärderingarna KoF07 och KoF11 fokuserade på forskningens kvalitet som betygssattes enligt en femgradig skala. En uppföljning av KoF07 och KoF11 genomfördes 2014 vilken även förde fram rekommendationer om en ny forskningsutvärdering med något annat fokus. I forskningsutvärderingen KoF17 var syftet därför att kritiskt analysera förutsättningar och processer för god forskningskvalitet och fokus var universitetets forskningsmiljöer. Samtliga tre forskningsutvärderingar har innefattat bibliometri, självvärdering och extern granskning, av främst internationella bedömare. I samband med KoF17 genomfördes även en forskningsmiljöenkät.

Underlag för utveckling av forskning

I samband med forskningsutvärderingen KoF17 genomfördes en forskningsmiljöenkät riktad till forskningsaktiva vid Uppsala universitet. Resultaten av enkäten ingick som underlag till forskningsmiljöerna inför arbetet med självvärderingen. Även bedömarna fick del av resultaten som bakgrundsinformation inför platsbesöken. Resultaten av enkäten presenteras i slutrapporten från KoF17 och i en fördjupad studie, Conditions for conducting high-quality research, bestående av en regressionsanalys för att identifiera vilka faktorer forskare uppfattar som betydelsefulla för en god forskningsmiljö, och en analys av enkätens öppna svar.

Glis är Uppsala universitets ledningsinformations- och beslutsstödsystem. I Glis finns möjlighet till uppföljning av universitetets verksamhet via data från universitetets källsystem inom områdena utbildning, publiceringar, personal, ekonomi och lokalförsörjning. Därutöver används även bibliometri för att analysera publicering. Bibliometri har på olika sätt bland annat varit en del av de universitetsövergripande forskningsutvärderingarna vid Uppsala universitet, men bibliometrisk analys används även som underlag för utveckling i andra sammanhang.

Externt initierad utvärdering av forskning

UKÄ har fått i uppdrag att utveckla det nationella systemet för kvalitetssäkring så att det omfattar både utbildning och forskning. UKÄ:s granskning av kvalitetssäkring av forskning läggs till det befintliga nationella systemet för kvalitetssäkring av utbildning, vilket består av fyra komponenter: granskning av lärosätenas kvalitetsarbete, utbildningsutvärderingar, tematiska utvärderingar och examenstillståndsprövningar. Pilotutvärderingar av forskningskomponenten sker under 2019-20.

Vetenskapsrådet genomför under 2020 en pilotstudie av en ny modell för ämnesutvärderingar, vilken syftar till att ge en nationell bild av kvaliteten på och genomslag av forskningen inom ett urval ämnesområden. Modellen har utformats så att den ska komplettera lärosätenas egna forskningsutvärderingar och UKÄ:s granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning.

Utbildning

Utbildningen vid Uppsala universitet utvärderas internt och då främst genom kursvärderingar och utbildningsutvärderingar samt av externa aktörer, framförallt UKÄ. Även de interna utbildningsutvärderingarna innefattar utifrånperspektiv, då externa bedömare anlitas regelmässigt.  

Kursvärderingar

Kursvärderingar fyller huvudsakligen två funktioner; att studenterna ges möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över sin utbildning och att ge underlag för kvalitetsutveckling.

Enligt högskoleförordningen (1993:100, kap.1, §14) ska studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Kursvärderingarna ska sammanställas och lärosätet ska informera om resultat och eventuella åtgärder som följer därav. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna.

Uppsala universitet har fastställda universitetsövergripande riktlinjer för kursvärderingar (UFV 2010/3017) vilka bidrar med ledning i arbetet med kursvärderingar på grund-, avancerad- och forskarnivå. Fakultetsnämnderna beslutar om ansvar och rutiner för genomförande av kursvärderingar. Därtill finns universitetets rekommendationer för kursvärdering; i Kursvärderingar och andra utbildningsutvärderingar – en del i kvalitetsarbetet  behandlas några av utgångspunkterna för arbetet med kursvärderingar samt praktiska råd och tips. Vid universitet finns stöd att få avseende kursvärdering, bland annat genom kursvärderingsseminarier.

Utbildningsutvärderingar

Rektor beslutade om riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar 2016. Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar består av två delar: årlig systematisk uppföljning av utbildning och utbildningsutvärderingar vart sjätte år. Riktlinjerna är universitetsgemensamma, därtill har områdes-/fakultetsnämnderna beslutat om hur utbildningsutvärderingarna ska ske i sin respektive verksamhet. Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar omfattar all utbildning vid universitetet, inklusive uppdragsutbildning. Modellen är decentraliserad vilket innebär att ansvaret för utformning, genomförande och uppföljning av utbildningsutvärderingar finns hos områdes-/fakultetsnämnderna. Varje år sammanställs en kvalitetsrapport med slutsatser från innevarande års utbildningsutvärderingar. Bedömarutlåtanden från utvärderade utbildningar publiceras i Medarbetarportalen. I Råd och tips vid planering och genomförande av utbildningsutvärderingar finns mycket stöd att få. I Medarbetarportalen finns samlad information om Uppsala universitets utbildningsutvärderingar. Därtill finns en beskrivning av utbildningsutvärderingarnas årscykel.

KrUUt – Kreativ utbildningsutveckling vid Uppsala universitet – var en universitetsövergripande genomlysning av Uppsala universitets arbete med utbildningsutveckling under perioden 2010-2012. Under perioden genomfördes olika universitetsövergripande aktiviteter för att stödja egeninitierat utvecklingsarbete inom vetenskapsområden och fakulteter. Utvecklingsarbetet följdes av en avslutande utvärdering 2012 med en internationell panel. Den internationella panelens iakttagelser och de viktigaste slutsatserna av projektet finns i en samlad slutrapport. Slutsatserna bildade utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av universitetets utbildningar. Där föddes till exempel tankarna på det som sedan blev universitetens modell för utbildningsutvärderingar. Det var även startskottet för universitets ökade satsning på e-lärande och aktiv studentmedverkan i utbildningen.

Även UKÄ genomför granskningar som omfattar utbildning. UKÄ genomför lärosätesgranskningar där de granskar lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende utbildningar. UKÄ genomför också utbildningsutvärderingar för ett urval utbildningar, bland annat professionsutbildningar som lärarprogrammet och läkarprogrammet. De utvärderar även ett urval av universitetets forskarutbildningar. UKÄ genomför också tematiska utvärderingar. Den första tematiska utvärderingen genomfördes 2017 och fokuserade på hållbar utveckling. Nästa tematiska utvärdering genomförs 2020 och behandlar breddad rekrytering.

Underlag för utveckling av utbildning

Utöver kursvärderingar genomförs vid Uppsala universitet olika typer av universitetsövergripande undersökningar i syfte att ge kunskapsunderlag som stöd i arbete med kvalitetsarbete; i utvecklingsarbete, vid årlig uppföljning och i olika utvärderingar. Målgruppen för resultaten av undersökningarna är främst fakulteter, institutioner och verksamhetsansvariga för utbildning och forskning. Strävan är att de frågor som ställs ska vara åtgärdsrelevanta, det vill säga ge information som går att agera utifrån. Redovisningen av resultat sker så nära verksamheten som möjligt vilket ökar resultatens relevans och användbarhet. Den verksamhetsnära resultatredovisningen kompletteras ofta av en universitetsövergripande analys, vilket ger möjlighet till fördjupning och jämförelser. Presentationer erbjuds, seminarier arrangeras och resultat används i pedagogiska kurser, för att ytterligare sprida och stimulera aktiv användning i kvalitetsarbetet. Exempel på undersökningar som genomförs är alumnstudier, doktorandundersökningen, enkät till handledare för doktorander, enkät till internationella studenter och studentbarometer. Olika typer av undersökningar i kvalitetsutvecklingssyfte genomförs även på andra nivåer i organisationen, så som fakulteter och institutioner. För att nå information om alumner används även uppföljningsverktyget Bak- och framgrund som utarbetats i samarbete mellan SCB och lärosäten.

Andra underlag för utveckling är nyckeltal i Glis (Generellt ledningsinformationssystem) där det finns olika typer av information kopplat till utbildning.

Kvalitetssäkring av stödverksamhet

Uppsala universitets stödverksamhet omfattar såväl utbildning som forskning. Vid Planeringsavdelningen finns enheten för utvecklingsstöd vilka har till uppgift att samordna och stödja pågående och planerade administrativa förändrings- och utvecklingsarbeten och har även en roll som projektkontor.

Vid Uppsala universitet pågår universitetsövergripande utvecklingsprojekt inom administration, byggnation och kärnverksamhet, exempel är utvecklingsplan 2050, hantering av forskningsdata samt utredning och genomförande av IT-organisationen.

Stödverksamheten vid universitetsförvaltningen ska genomlysas under de kommande åren. Under 2019 genomförs en utvärdering av verksamheten vid avdelningen för kvalitetsutveckling med externa granskare. En modell för interna audits har arbetats fram. En första pilot genomfördes under hösten 2020. Under kommande femårsperiod ska samtliga avdelningar vid universitetsförvaltningen genomgå en audit.

Benchmarking

Benchmarking översätts till riktmärkning på svenska. Benchmarking innebär jämförelser med motsvarande verksamheter vid andra lärosäten, eller inom andra samhällssektorer. Det kan ske genom att en viss ämnesinstitution besöker sin motsvarighet vid ett annat lärosäte, eller att de som arbetar med ett visst utbildningsprogram möter sina motsvarigheter vid ett annat lärosäte och tar del av hur de jobbar. Det kan också ske genom att universitetsledningar möts och delger varandra hur de tar sig an olika uppgifter och utmaningar. Det kan också äga rum inom universitetet och innebära att olika delar av universitetets möts för att delge varandra hur man arbetar med ett visst område.

Genom kvalitativ, eller kvantitativ, jämförelse mellan olika verksamheter kan båda parter hämta inspiration och idéer och bli uppmärksammade på den egna verksamhetens relativa styrkor och svagheter. Den man jämför mot vara jämbördig, eller representera något man strävar mot. Benchmarking sker inte systematiskt vid universitetet, men har t ex skett inom ramen för universitetets utbildningsutvärderingar och inom stödverksamheten.

Stödverksamheten har genomfört benchmarkingaktiviteter inom den så kallade SLUG-konstellationen, ett samarbete mellan Stockholms, Lunds, Uppsala och Göteborgs universitet  (avseende forsknings- och innovationsservice, studentservice, projekthantering, upphandling, internationalisering, kollegialt utbyte inom administrationen, kvalitetsarbete, samt kollegialt utbyte mellan administration och kärnverksamhet).