Uppsala universitets ledning och organisation

Uppsala universitet leds ytterst av konsistoriet – universitetets styrelse. Under konsistoriet verkar universitetsledningen som består av rektor, prorektor och universitetsdirektören och de tre vicerektorerna.

Rektors beslut fattas normalt vid rektors beslutssammanträde.

Till sitt stöd har rektor ledningsrådet som består av universitetsledningen, kommunikationsdirektören, planeringsdirektören och tre representanter för universitetets studenter. Förutom ledningsrådet så har rektor hjälp av andra rådgivande funktioner; rektorsråd och strategiska råd. 

Uppsala universitets ledning består av rektor, prorektor, universitetsdirektören och de tre vicerektorerna.

Rektor är universitetets myndighetschef. Rektors ställföreträdare prorektor tjänstgör i rektors ställe när hen inte är i tjänst, och ersätter annars rektor i den utsträckning som rektor bestämmer.

De fem strategiska råden är grupper som har inrättats av rektor. Råden har en rådgivande funktion och ska vara ett forum för diskussion av universitetsgemensamma och gränsöverskridande frågor med universitetsledningen. Rådet för lika villkor leds av ett rektorsråd, övriga strategiska råd leds av rektor eller annan ordförande som är utsedd av rektor. 

• Rådet för forskning
• Rådet för internationalisering
• Rådet för lika villkor
• Rådet för samverkan
• Rådet för utbildning

Det finns också två rektorsråd utan rådgivande församling.

• Rektorsråd för forskningsinfrastruktur
• Rektorsråd för god forskningssed

De strategiska rådens sammansättning

De strategiska råden (grupperna) består av personer som är utsedda av vetenskapsområden, universitetsförvaltning respektive studentkårer. Olika avdelningar inom universitetsförvaltningen ger administrativt och sakkunnigt stöd.

Nämnd för forskningsinfrastruktur

Nämnden för forskningsinfrastruktur ska verka för att strategiarbete och processer för prioritering inom forskningsinfrastruktur ska stärkas och öka utnyttjandet av befintlig forskningsinfrastruktur.

Uppsala universitets verksamhet organiseras i tre vetenskapsområden:

• Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
• Vetenskapsområdet för medicin och farmaci
• Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Varje vetenskapsområde har en områdesnämnd som är dess beslutande organ. Majoriteten av ledamöterna i områdesnämnderna utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Områdesnämndens ordförande benämns vicerektor.

Vetenskapsområdena är indelade i en eller flera fakulteter.

Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns sex fakulteter. Varje fakultet har en fakultetsnämnd som är dess beslutande organ. Ordförande i varje fakultetsnämnd benämns dekan.

Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci finns två fakulteter. Områdesnämnden är också fakultetsnämnd och fakulteternas beslutande organ. Varje fakultet har en akademisk företrädare med benämningen dekan.

Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap finns en fakultet. Områdesnämnden är också fakultetsnämnd och fakultetens beslutande organ. Områdesnämndens ordförande (vicerektor) är samtidigt fakultetens dekan.

Fakulteterna är indelade i en eller flera institutioner. Det är här som utbildningen och forskningen vid universitetet bedrivs. En institution leds av en prefekt och en institutionsstyrelse. Majoriteten av ledamöterna i institutionsstyrelsen utgörs av personer med vetenskaplig kompetens.

Universitetsförvaltningen stödjer hela universitetet för att det ska kunna fullgöra sitt övergripande myndighets- och arbetsgivaransvar. Universitetsförvaltningen ansvarar för att förvalta och utveckla universitetets administration. Universitetsdirektören är universitetsförvaltningens chef.

Universitetets studenter har rätt att vara representerade i universitetets beslutande och beredande organ.

Kuratorskonventet, som är nationernas samarbetsorgan, fungerar som länk mellan universitetsledningen och de 13 nationerna. Kuratorskonventet samlar nationernas kuratorer en gång i månaden under terminstid.

Varje nation har en inspektor och proinspektor, som är universitetets representanter vid nationerna. Dessa samlas i Inspektorskollegiet och fungerar också som kontakter mellan universitetet och studentnationerna.