Lymfompatienter löper hög risk för infektioner efter diagnos

Pressmeddelande

Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.

– Patienterna lever med ökad risk för infektioner under många år, vilket begränsar deras livskvalitet och även kan vara mycket allvarligt, säger Antoine Kossi D. Abalo som forskar inom precisionsmedicin för cancer vid Uppsala universitet.

Mantelcellslymfon, MCL, är en mycket sällsynt och obotlig typ av cancer i lymfsystemet, som huvudsakligen drabbar män över 70 år. I Sverige är det cirka hundra fall om året. Man kan leva många år efter behandling innan sjukdomen återkommer, ungefär hälften av de drabbade lever i mer än fem år. De senaste framstegen inom behandling har förbättrat patienternas överlevnadschanser avsevärt, men enligt forskarna finns en växande oro bland de drabbade.

– Det är för att de är mer sårbara för andra sjukdomar, särskilt infektioner, på grund av den intensiva kemoterapin och det minskade immunförsvaret, säger Ingrid Glimelius som är överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Forskare vid Uppsala universitet har därför genomfört en omfattande nationell studie där de undersökte infektionsfrekvensen före och efter en MCL-diagnos. Data från 2007 till 2019 som omfattade 1 559 MCL-patienter jämfördes med en referensgrupp på 15 571 personer. Forskarna kunde då se att MCL-patienterna hade dubbelt så många infektioner som referenspersonerna. Den högre infektionsfrekvensen hos patienterna observerades fyra år före diagnos och kvarstod i upp till åtta år efter diagnos.

– Både läkare och patienter behöver vara medvetna om dessa komplikationer. Det visar att vi vid sidan av behandlingen av lymfom bör ha strategier för att hantera och minska risken för infektioner och även vidta åtgärder för att begränsa exponeringen för bakterier som kan leda till infektioner. På så sätt kan vi förbättra den övergripande livskvaliteten för patienterna, säger Ingrid Glimelius.

Under det första året efter diagnosen drabbades 69 procent av MCL-patienterna av minst en infektion, med vanliga orsaker som influensa, lunginflammation, bakterieinfektioner, urinvägsinfektioner och akuta övre luftvägsinfektioner. Anmärkningsvärt nog var MCL fortfarande den primära dödsorsaken för en majoritet av patienterna. Forskarna förvånades över att infektioner som direkt orsakade dödsfall var relativt sällsynta och utgjorde endast 2,6 procent av fallen.

– Resultaten visar att när man bedömer nya behandlingar för MCL så behöver man noggrant utvärdera infektionsriskerna. Genom att fördjupa oss i dessa resultat kan vi bana väg för mer effektiva åtgärder, vilket i slutändan förbättrar livskvaliteten och livslängden för personer som kämpar mot mantelcellslymfom, säger Antoine Kossi D. Abalo.

Studien är finansierad av Cancerfonden.

Abalo KD, Ekberg S, Andersson TML, Pahnke S, Albertsson‐Lindblad A, Smedby KE, Jerkeman M, Glimelius I. (2024). Infections in patients with mantle cell lymphoma. HemaSphere, 2024;8:e121. https://doi.org/10.1002/hem3.121

För mer information:

Ingrid Glimelius, professor och överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, e-post: ingrid.glimelius@igp.uu.se, mobil: 070-225 39 12

Relaterat innehåll

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin