Studenthälsans nya hälsopedagog del i långsiktig satsning

11 maj 2021

Enligt högskoleförordningen ska alla studenter ha tillgång till en förebyggande hälsovård som främjar deras fysiska och psykiska hälsa. Studenthälsan har länge jobbat utåtriktat och förebyggande, men från och med i år satsar man mer långsiktigt med nya hälsopedagoger.

Studenthälsans verksamhet vilar på två ben; utåtriktat arbete och behandlande arbete. Idealet är att studenterna når Studenthälsan, och att Studenthälsan når studenterna, innan de eventuellt drabbas av ohälsa.

Sofia Cureau– I den bästa av världar skulle vi inte behöva det behandlande arbetet med kuratorer och psykologer. Men verkligheten ser inte ut så, säger Sofia Cureau, verksamhetsledare och medicinskt ansvarig vid Studenthälsan.

Förutom kuratorerna och psykologerna fanns fram till 2020 även en deltidsanställd läkare inom Studenthälsans Eva Södermanverksamhet, men från och med 2021 har man valt en satsning på längre sikt som innefattar hälsopedagoger, för att bättre kunna nå ut till studenterna i förebyggande syfte.

– Det handlar om en långsiktig färdriktning för verksamheten, från behandlade till förebyggande, berättar Studenthälsans enhetschef Eva Söderman.

Hälsopedagogen – en välkommen förstärkning

Studenthälsan har länge jobbat förebyggande och alla medarbetare är också med och förbereder och håller i kurser och workshops, inte minst för internationella studenter. Innan hälsopedagogen Karolin Eriksson anställdes strax efter årsskiftet fanns dock ingen som fokuserade helt på att samordna det utåtriktade arbetet. Just nu leder hon arbetet med att kartlägga hur man ska arbeta vidare på den inslagna vägen.

– Vi hållerKarolin Eriksson som bäst på att sammanställa en enkät som gick ut till studenter tidigare i våras. Genom enkäten vill vi veta på vilka sätt studenterna själva vill bli nådda och hur de tycker att Studenthälsan ska informera om vad vi erbjuder, säger Karolin Eriksson.

Som hälsopedagog ska hon inte bara arbeta utåtriktat och med förbyggande insatser till studenter, utan även med frågor om Studenthälsans synlighet i allmänhet.

– Det handlar om att nå ut i alla möjliga olika kanaler. Var hittar studenterna information om Studenthälsan? Vilka kontaktvägar finns? Vilken information finns på Studenthälsans hemsida? Hur ser upplägget ut och vilket tilltal har informationen?

Problem att nå ut

Enligt en nyligen genomförd Novusundersökning beställd av Saco vet inte ens var fjärde student att en särskild studenthälsovård existerar och sju av tio vet inte heller under vilka omständigheter de ska vända sig till Studenthälsan respektive primärvården.

Sofia Cureau säger att studenter kan vara en svår grupp att nå. Det är mycket som pockar på studenters uppmärksamhet och det är därför extra viktigt att satsa ännu mer på synligheten.

– Det här var ju ett problem redan innan pandemin och i media har vi läst mycket de senaste åren om att studenterna mår dåligt. Trots att vi under lång tid har erbjudit kurser, föreläsningar och behandlingar så upplever vi att studenterna inte hör av sig i motsvarande utsträckning.

Ett första steg i en långsiktig strategi

Att anställa en hälsopedagog är dock enbart ett första steg i en långsiktig process mot att arbeta mer förebyggande. Medel har tillkommit som gör att man efter sommaren kommer kunna rekrytera ytterligare en hälsopedagog och även ytterligare en kurator, med särskilt fokus på förebyggande onlinebehandling, senare i år, berättar Eva Söderman.

– Just detta strategiska arbete med att nå ut till alla delar av universitetet har vi väntat länge på att kunna sätta igång med. Hälsopedagogen är just denna sammanhållande länk i det utåtriktade arbetet för att vi fullt ut ska börja nå ut med våra förebyggande åtgärder.

Till hösten hoppas man kunna komma ut på campus och träffa studenter som vanligt igen. Samtidigt planerar Studenthälsan en Mental Health Week i oktober, i anslutning till den internationellt etablerade Mental Health Day som i år arrangeras den 10 oktober, för att belysa mental ohälsa genom olika evenemang, föreläsningar med mera.

– Vi hoppas naturligtvis att vi då kan börja träffa studenter på plats genom fysiska evenemang igen. Vi har förstått att det finns ett behov av liknande insatser, då studentkårer och föreningar har tagit upp detta tidigare, och hoppas att vi även kan få med oss flera andra aktörer som arbetar med studenter i detta, säger Karolin Eriksson.