Allmänt

Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-02-15.

Behörighetskrav

Sv B/Sv2 B, En B

Mål

Utbildningen syftar till att ge en introduktion till ämnet lingvistik och några av lingvistikens centrala områden.

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:

Delkurs 1: Lingvistik I, 7,5 hp.

i huvuddrag återge hur man i lingvistiken definierar begreppet språk och resonera om dess tillämplighet på människors talspråk, skriftspråk, på djurs kommunikation och på dator- och programmeringsspråk, etc.

beskriva följande grundvalar för språkklassifikation och skillnaderna mellan dem: genetisk, typologisk, areal, geografisk (dialekter), social (sociolekter, register), samt standard kontra icke-standard

redogöra för skillnaden mellan en deskriptiv och en preskriptiv syn på språkliga fenomen

tala om i stora drag hur många språk som talas i världen idag, och hur man kommer fram till den siffran

utifrån exempel diskutera några grundläggande begrepp inom fonetik

beskriva och exemplifiera grundläggande begrepp inom morfologin, såsom: ord, morfem och allomorf, slutna och öppna klasser; fria och bundna morfem; ordstruktur: avledning, sammansättning och böjning

definiera och analysera språkligt material med avseende på följande begrepp inom grammatik: ordklasser; satsstruktur: hierarkisk struktur, syntaktiska kategorier, verbklasser; syntaktiska funktioner; semantiska roller

redogöra för grundläggande begrepp inom semantik och pragmatik inklusive lexikalisk semantik, kompositionell semantik, lexikal och strukturell tvetydighet, talakter, diskurs

beskriva grundläggande begrepp inom språkanvändning och datorlingvistik samt nämna några av datorlingvistikens tillämpningsområden.

Delkurs 2: Grammatik, 7,5 hp.

redogöra för grammatikens uppdelning i morfologi och syntax och distinktionen mellan grammatik och semantik

på en översiktlig och elementär nivå redogöra för grammatikens historia och ställning som en del av språkvetenskapen

nämna några omstridda frågor i den grammatiska analysen inom några teoretiska modeller

analysera godtyckliga ord ur morfologisk synvinkel

definiera och/eller förklara ordklassbegreppen och (de aktuella) böjningskategorierna

analysera godtyckliga ordformer (i ett textsammanhang) i termer av ordklass och böjningkategorier; ange ordformens utseende givet en grundform och en specifikation av böjningskategorier

analysera godtyckliga meningar (i ett textsammanhang) genom att ange de ingående ordens och frasernas syntaktiska funktioner i termer av de traditionella satslösningsbegreppen

analysera ords valens och stödja sådana analyser med positiva och negativa grammatikalitetsdata

redogöra för viktiga typer av fraser, huvud- och bisatser och tillämpa dessa begrepp vid analysen av godtyckliga meningar

redogöra för begreppen frasstrukturträd och frasstrukturgrammatik samt tillämpa dem vid analysen av enkla fraser och satser.

redogöra för begreppet dependens samt uttrycka satslösningsbaserade analyser av enkla fraser och satser som dependensträd

Delkurs 3: Fonetik 1, 7,5 hp.

benämna samt beskriva läget och funktionen för de anatomiska strukturer som är närmast relevanta för talproduktion, samt relatera dessa till specifika artikulatoriska och akustiska konsekvenser, beskriva det perifera hörselsystemets anatomiska struktur samt de enskilda delarnas funktion

definiera och beskriva relationen mellan de grundläggande egenskaperna hos ljudvågor, redovisa översiktligt för hur ljudvågor analyseras och framställs i talsammanhang, samt analysera talmaterial i fråga om källans och talrörets relativa bidrag

benämna och exemplifiera de fonetiska kontraster som utnyttjas i språk för att skilja mellan olika vokal och konsonantartikulationer, återge den standardiserade artikulatoriska beskrivningen av ett urval vokal- och konsonantsymboler från IPA-kartan, samt återge de symboler som passar en given standardiserad beskrivning, uttalstroget transkribera enskilda intervokaliska konsonantartikulationer med IPA-notation

relatera prosodins olika aspekter till de akustiska korrelat som förknippas med dem, samt beskriva och exemplifiera hur dessa olika aspekter av prosodin utnyttjas i språk, samt urskilja betoning och ordaccenter i svenska ord genom analys eller introspektion

beskriva fonologiska särdrag i termer av deras fonetiska definition, analysera transkriberat ordmaterial i syfte att avslöja fonologiska processer däri, samt beskriva dessa i termer av fonologiska regler

Delkurs 4: Språket, individen och samhället, 7,5 hp.

redogöra för hur man kan identifiera och förklara olika typer av språklig variation (nyckelbegrepp sociolekt, idiolekt, dialekt, åldersgradering, register och stil) utifrån sociala och språkliga variabler (mhd)

beskriva vad som karaktäriserar det kvantitativa paradigmet och vad som karaktäriserar det interaktionistiska paradigmet, både vad gäller teori och metod

lära sig att använda samtalsanalytiska begrepp för att beskriva samtal på en grundläggande nivå; talhandling, performativt yttrande, tur, uppbackningar, närhetspar, giltighetsvillkor, konversationsmaximer

förklara och exemplifiera grundläggande terminologi inom två- och flerspråkighetsforskning, (med fokus på kodväxling, transfer och interimspråk), samt redogöra för språkförändring, pidgin- och kreolspråk

beskriva Sveriges minoritetsspråksituation och redogöra för den terminologi med vilken språkpolitiska åtgärder beskrivs

beskriva den kunskap som ligger bakom språkanvändning och beskriva denna på ett psykologiskt relevant sätt samt på ett grundläggande sätt redogöra för de psykologiska mekanismer som begränsar hur denna kunskap bearbetas

redogöra för på vilket sätt hjärnans olika delar är involverade i språkanvändning (nyckelbegrepp är lateralisering, kritisk period för språkinlärning och afasi), samt redogöra för minnets betydelse i dels språkanvändning och dels i hur vi lagrar språk kognitivt

redogöra för vad som karaktäriserar perception och produktion både i tal och skrift samt känna till aktuella modeller som beskriver detta

beskriva barns stegvisa språkutveckling från födelsen till dess att flerordsmeningar uppträder och med en vetenskaplig begreppsapparat redogöra för vad som karaktäriserar de olika stadierna

utifrån en vetenskaplig diskurs kritisera och försvara hypotesen om språklig relativism

Innehåll

Delkurs 1: Lingvistik I, 7,5 hp.

Presentation och diskussion av lingvistiska forskningsområden såsom fonetik, grammatik, semantik, pragmatik, språkanvändning och datorlingvistik.

Delkurs 2: Grammatik, 7,5 hp.

Morfologi: ordböjning och ordbildning. Syntax: traditionell satslösning och fältanalys.

Frasstruktur och frasstrukturgrammatik.

Delkurs 3: Fonetik 1, 7,5 hp.

Kursen syftar till att ge grundläggande färdigheter i analys av tal och fonetisk transkription, samt därtill nödvändiga kunskaper om: talets anatomi; elementär ljudvågslära; prosodi (tryck, ton och duration i tal); fonologi (det system som ligger bakom ljudanvändning); och typologi (vilka typer av språkljud människor kan uttala och hur de är fördelade över världens språk).

Delkurs 4: Språket, individen och samhället, 7,5 hp.

Kursen ger en översiktlig introduktion till de två forskningsfälten Språkpsykologi och Språksociologi. Kursen ska ge kunskap om grundläggande terminologi, samt aktuella teorier och metoder inom de respektive forskningsfälten. Centrala områden rör språklig variation, flerspråkighet, språklig interaktion, språkpolitik, produktion, perception och

tillägnande av språk.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. De kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för ordinarie undervisning), eller vara sådana som studenten utför på egen hand. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 22,5 högskolepoäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen avser första terminens studier i ämnet Lingvistik. Fördjupning till filosofie kandidatexamen kräver ytterligare 60 hp inom detta, varav en kandidatuppsats om 15 hp.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.