Behörighetskrav

Statskunskap A.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- med viss självständighet diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik och svensk politik alternativt internationell politik

- ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå

- diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning

- i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger

- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av fyra delmoment.

Den första delkursen behandlar demokratins problem. Här behandlas dels normativa frågor som berör demokratibegreppets innebörd, argument för och emot demokrati, förhållandet mellan demokrati, konstitutionalism och effektivitet, och förhållandet mellan demokrati och feminism.

I en andra del behandlas i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins förutsättningar, utbredning, orsaker och effekter. Det andra delmomentet i kursen innebär ett val mellan två delkurser: Internationell politik respektive Svensk politik och förvaltning. Kursen i Internationell politik ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik och behandlar ett antal grundläggande frågeställningar inom forskningsfältet. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar. Delkursen i svensk politik och förvaltning tar fasta på policyprocessen och behandlar fokuserar på välfärdsstaten som befinner sig i skärningspunkten mellan politik och förvaltning. Vid jämförelser med andra länder är det också den omfattande välfärdsstaten som brukar framställas. Välfärdsstatens universalism brukar framhävas som Sveriges främsta kännetecken och står i fokus för kursen.

Det tredje delmomentet ger en grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder.

Kursen avslutas med en uppsats. Momentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats.

1. The Problems of Democracy, 10,5 hp

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som tidigare har behandlats på A-kursen inom momenten politisk teori och jämförande politik.

Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå. Konkret innebär det att – med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Målet kan också uttryckas som att kursen erbjuder verktyg och inspiration som räcker till för avancerade "försök" i analytiskt tänkande, där själva tankeprocessen står i fokus snarare än dess resultat.

Innehåll och uppläggning

Kursen rymmer tre delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. De två föreläsningarna tar upp begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner:

1) Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin?

2) Hur definieras demokrati?

3) Vad är det som är bra med demokrati?

Seminariet ägnas åt den feministiska utmaningen mot traditionell demokratiteori. Promemoriorna författas i par.

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning, orsaker och effekter:

4) Hur kan vi beskriva demokratins utbredning i tid och rum?

5) Vad kan förklara att enbart vissa länder är demokratier?

6) Spelar demokrati någon roll för fred och välfärd?

Seminariet ägnas åt uppfattningen att demokratin fungerar bäst om den inte tas alltför mycket på allvar. Promemoriorna författas individuellt.

Den tredje delen av kursen handlar om demokratins konstitutionella utformning. Föreläsningarna presenterar olika konstitutionella traditioner, de centrala författningspolitiska vägvalen vad gäller val- och regeringssätt, och den forskning som handlar om olika konstitutioners betydelse för politik och välfärd:

7) Hur kan man utforma en konstitutionell demokrati?

8) Spelar demokratins konstitutionella utformning någon roll för politiken och välfärden?

Seminariet läggs upp som en övning i författningspolitiskt beslutsfattande. Promemoriorna, som denna gång skall fungera som beslutsunderlag till det avslutande grundlagskonventet, författas i grupper med 3-4 medlemmar.

Undervisning

Var och en av kursens tre delar inleds med två eller tre föreläsningar, fortsätter med författande av ett kort pm (parvis, individuellt och i grupp), och avslutas med ett seminarium. Till kursen hör även ett rollspel i form av ett grundlagskonvent.

Examination

Examinationen sker dels i form av seminariernas tre analysuppgifter (pm som författas individuellt, parvis och i grupp), dels genom en avslutande tentamen. Deltagande i grundlagskonventet är en obligatorisk del av kursen. Vid betygssättningen väger de tre seminarierna tillsammans lika tungt som skrivningen. För godkänt krävs godkänt resultat på samtliga delar av kursen och på den avslutande skrivningen.

Fördjupning i förhållande till kursfordringarna

En grundläggande tanke med kursen – den första på B-nivån – är att studenterna skall utveckla sin förmåga att läsa och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över de krav som ställs om man själv vill delta i en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes.

2 a) Internationell politik, 6 hp

Mål (förväntade studieresultat)

Kursens övergripande syfte är att visa hur grundläggande begrepp, teoretiska perspektiv och metoder från studiet av internationell politik och andra samhällsvetenskaper kan användas för att öka förståelsen kring internationell politik. Kursen syftar även till att hjälpa studenter att utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, att analysera information och att uttrycka sig i tal och skrift.

Innehåll

Kursen ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik. Kursen tar även fasta på ett antal grundläggande frågeställningar inom detta forskningsfält, exempelvis internationellt samarbete, säkerhet, globalisering, internationell politisk ekonomi, och humanitär intervention. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar. Studenter rekommenderas att deltaga i denna kurs innan de går vidare till Advanced International Relations.

Undervisning

Kursen består av en kombination av föreläsningar och seminarier. Kursen inkluderar dessutom rollspel (simulationsövning).

Examination

● Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid seminarier och simulationsövning

● Två skriftliga uppgifter

● Skriftligt prov (tentamen)

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen är en fortsättningskurs inom internationell politik. Studenter rekommenderas att deltaga i denna kurs innan de går vidare till Advanced International Relations (C-nivå). Godkänd kurs motsvarar 7,5 studiepoäng.

Föreskrifter vid övergångar

Övriga föreskrifter

Eligibility for B level university course work.

OBSERVERA att all undervisning på denna kurs sker på engelska.

2 b) Svensk politik och förvaltning B, 6 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha en fördjupad förståelse för hur centrala karakteristika i det svenska politiska systemet, t.ex. valsystemet, intresseorganisationernas roll och frånvaron av maktdelning, interagerar och hur de påverkar ett centralt policyområde.

- ha en god kännedom om den svenska välfärdsstatens organisation, varför den ser ut som den gör och vilka effekter detta har.

- ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur. De förväntas bl.a. ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad forskning – till skillnad från t.ex. journalistik – är. Därmed förväntas de efter kursen kunna gå vidare och skriva en utmärkt B-uppsats.

Innehåll

I skärningspunkten mellan politik och förvaltning finns välfärdsstaten. Vid jämförelser med andra länder är det också den omfattande välfärdsstaten som brukar framställas som Sveriges främsta kännetecken. Närmare bestämt är det välfärdsstatens 'universalism' som brukar framhävas och det är den som står i fokus för kursen. Nyinstitutionalistisk teori har tagit sin utgångspunkt från denna institutionella ordning och med den belyst centrala delar av svensk politik.

Tre temata står i fokus för kursen och för var sitt seminarium:

1) Vad förklarar institutionens uppkomst? Här analyserar vi bl.a. socialdemokratins dominans i svensk politik.

2) Vilka effekter har institutionen idag? Skapar den universella välfärds-staten sitt eget politiska stöd?

3) En kritisk granskning av institutionen: Är svensk välfärd verkligen universell? Hur kan man resonera kring den universella välfärden från en normativ utgångspunkt?

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata.

Huvudbok på kursen är Bo Rothsteins bok Vad bör staten göra? Boken kompletteras huvud-sak-ligen med artiklar och utdrag ur andra böcker.

Examinationer

Kursen examineras med en avslutande skriftlig tentamen samt med aktivt deltagande på de obligatoriska seminarierna. Det krävs att den studerande kommer väl förberedd till gruppens sammanträden. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats, samt också viss egen materialsökning. Kortare inlämningsuppgifter kan också bli aktuella.

Vid betygsättningen tillämpas den tre-gradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt krävs såväl närvaro och aktivt deltagande på seminarierna som godkänt på den skriftliga tentamen. För väl godkänt krävs på motsvarande sätt väl godkänt på såväl seminarierna som på tentamen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenten förväntas fördjupa sin förmåga att tillgodogöra sig och kritiskt reflektera kring statsvetenskapliga texter, att aktivt bidra med egna synpunkter under vetenskapliga diskussioner, samt att göra muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

3. Metod, 6 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna känna igen och formulera en statsvetenskapligt relevant frågeställning

- kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant statsvetenskaplig litteratur

- kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier

- förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod

- förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt

- vara bekant med olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd

- förstå skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur

- ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna

- ha bekantat sig med några viktiga textanalytiska metoder

- ha grundläggande kännedom om hur man tillämpar textanalytiska metoder

- ha grundläggande kunskaper om källkritik

- kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel

Innehåll

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Kursen betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under kursen diskuteras vad en statsvetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, samt hur politiska budskap och idéer kan analyseras.

Undervisning

Undervisningen består i en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och övningar. Den studerandes egen arbetsinsats i form av kreativt tänkande, materialsökning och PM-skrivande är centrala inslag i kursen.

Examination

Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande och övningsuppgifter. Även skriftlig tentamen kan förekomma.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd), alternativt ECTS-betygsskala.

För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter

- ha erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen om sådan förekommer

Fördjupningar i förhållande till examensfordringar

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag.

4. Essay course, 7,5 hp

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former. I föreläsningsform presenteras viss grundläggande kunskap som behövs för att genomföra uppsatsarbetet. I gruppseminarium presenteras och diskuteras studenternas uppsatsidéer. Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Examination sker dels genom ett obligatoriskt introduktionsseminarium, dels genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent eller seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Fördjupningar i förhållande till examensfordringar

Kursen bidrar till att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, rollspel, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala statsvetenskapliga forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.