Allmänt

Ersätter och motsvarar 3FK018 Biofysikalisk kemi.

1,5 högskolepoäng motsvarar 1 poäng enligt tidigare studieordning.

Behörighetskrav

Inom programmet gäller generella regler fastställda av farmaceutiska fakultetens grundutbildningskommitté (se utbildningsplanen).

Behörig att antas till fristående kurs är den som har kunskaper motsv. 30 hp kemi från naturvetenskaplig eller teknisk utbildning.

Mål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

- redogöra för olika typer av intermolekylär växelverkan

- beskriva grundläggande fysikalisk-kemiska egenskaper för rena vätskor och lösningar

- redogöra för grundläggande egenskaper hos makromolekyler (storlek, form och struktur) och metoder för att studera dem

- redogöra för grunderna inom yt- och kolloidkemi

- redogöra för olika typer av molekylspektroskopi

- redogöra för grunderna inom kemisk reaktionskinetik

- utföra enklare beräkningar av fysikalisk-kemiska storheter inom ovanstående områden

- tillämpa ovanstående kunskap för frågeställningar inom det biovetenskapliga området

Innehåll

- intermolekylär växelverkan (elektrostatisk växelverkan, inducerade krafter, dispersionskrafter, vätebindning), struktur och egenskaper hos vatten, hydrofob effekt

- vätskors egenskaper (viskositet, ytspänning, diffusion)

- lösningars (icke – elektrolyt) egenskaper (koncentrationsenheter, partiella molära storheter, termodynamik vid blandning, binära system av flyktiga vätskor, icke-ideala lösningar, kolligativa egenskaper)

- elektrolytlösningars egenskaper (elektrisk ledningsförmåga, termodynamik för joner i lösning, jonaktivitet, Debye-Hückel teorin, kolligativa egenskaper)

- makromolekyler (struktur hos syntetiska polymerer, proteiner och DNA, proteinstabilitet, ultracentrifugering, elektrofores, NMR, röntgendiffraktion)

- yt- och kolloidkemi (kolloidala system, kolloidal stabilitet, ytaktiva ämnen, miceller, bilager, liposomer, cellmembran, membranpotential)

- molekylspektroskopi (grundprinciper, MW, IR, UV, fluorescens, NMR)

- kemisk reaktionskinetik (reaktionshastighet, reaktionsordning, konsekutiva reaktioner, reaktionshastigheters temperaturberoende)

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, demonstrationer och laborationer. Laborationerna redovisas muntligt och skriftligt. Särskild vikt läggs vid att stimulera de studerande att självständigt söka information och lösa problem.

Obligatoriska moment:

Kursstart.

Samtliga moment i samband med laborationer.

Examination

Tentamen sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs, förutom godkänd tentamen (provkod), godkänt resultat på laborationer (provkod). Möjlighet att komplettera icke godkänd laborationskurs kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Varje student har rätt till sammanlagt sex tentamenstillfällen.