Allmänt

Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1998-06-03 och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-01-18.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Kursen syftar till att de studerande ska förvärva grundläggande kunskaper om svenska ortnamn och personnamn och deras bildning alltifrån äldsta tid. Kursen ska vidare ge kännedom om de viktigaste facktidskrifterna, om ortnamns- och personnamnspublikationer samt om källmaterial i ortnamns- och personnamnsarkiv.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

- redogöra för grundläggande begrepp och termer inom namnforskningen och olika slag av egennamn och deras underkategorier

- ange skillnader mellan namn och andra ord i språket

- beskriva kontinuitet och förändringar i ortnamns- och personnamnsskicket

- ange några viktiga förutsättningar för tolkning av ortnamn och något om hur man kan använda namn som forskningsmaterial

- ge exempel på faktorer med vilkas hjälp man kan datera ortnamn

- förklara vissa viktiga namnelement samt olika sätt att bilda eller ge namn

- diskutera förhållandet mellan personnamn och genus

- översiktligt redogöra för huvuddragen i lagstiftningen rörande personnamn samt redogöra för tolkning och tillämpning av god ortnamnssed

- redogöra för import av personnamn i svenskan, för införandet av förnamn i almanackan och för framväxten av ett svenskt släktnamnsskick.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och övningar. Studiebesök i ortnamns- och personnamnsarkiv. Exkursioner kan förekomma.

Examination

Skriftligt eller muntligt prov vid kursens slut.

För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En student som underkänts i visst prov två gånger har efter hänvändelse till prefekten möjlighet att på egen begäran byta examinator eller examinationsform.

Betygsskala: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen kan inte ingå som huvud- eller biområde i en filosofie kandidatexamen.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.