Allmän och biofysikalisk kemi

15 hp

Kursplan, Grundnivå, 3FC001

Kod
3FC001
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Farmaceutisk biovetenskap G1N, Farmaceutisk kemi G1N, Kemi G1N
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Programkommittén för biomedicinarprogrammet, 26 april 2010
Ansvarig institution
Institutionen för läkemedelskemi

Behörighetskrav

Områdesbehörighet 13

Mål

De studerande skall efter genomgången kurs besitta sådana kunskaper i allmän och biofysikalisk kemi att de självständigt kan bearbeta fysikalisk-kemiska problem och frågeställningar som berör det biovetenskapliga området.

Studenten förväntas efter genomgången kurs:

- kunna redogöra för elementär kvantmekanik som grund för atomens uppbyggnad och egenskaper

- kunna beskriva olika typer av kemisk bindning och den kemiska bindningens koppling till fysikalisk-kemiska egenskaper samt förutsäga atomers hybridisering och molekylers geometrier

- kunna redogöra för olika typer av intermolekylär växelverkan

- ha grundläggande kännedom om olika typer av molekylspektroskopi

- kunna redogöra för och tillämpa grundläggande termodynamiska principer och begrepp

- kunna beräkna jämviktskoncentrationen, lösligheten och pH i vattenlösningar samt kunna redogöra för extraktion.

- kunna redogöra för kemiska jämvikters betydelse för kvantitativa och kvalitativa analyser och för läkemedlets öde i kroppen

- kunna beskriva grundläggande fysikalisk-kemiska egenskaper för rena vätskor och lösningar

- kunna beskriva grundläggande egenskaper hos makromolekyler (storlek, form och struktur) och metoder för att studera dem

- kunna redogöra för grunderna inom kemisk reaktionskinetik

- ha grundläggande kännedom om grunderna inom yt- och kolloidkemi

Innehåll

Kemisk bindning (elementär kvantmekanik, atomstruktur, kovalent bindning, den kemiska bindningens koppling till fysikalisk-kemiska egenskaper och molekylgeometrier). Intermolekylär växelverkan (elektrostatisk växelverkan, inducerade krafter, dispersionskrafter, vätebindning), struktur och egenskaper hos vatten, hydrofob effekt. Spektroskopi (grundprinciper, IR, UV, fluorescens, NMR). Termodynamik (energiprincipen, inre energi, entalpi, värmekapacitet, entropi, Gibbs fria energi, spontana processer, jämviktskonstantens temperaturberoende). Kemisk jämvikt (syra-bas, löslighets- och fördelningsjämvikter, kopplade jämvikter, jämvikternas betydelse för läkemedels öde i kroppen - upplösning, absorption och transport, användning av kemiska jämvikter för kvantitativa och kvalitativa analyser - titrimetrisk analys och extraktion). Vätskors egenskaper (viskositet, ytspänning, diffusion). Lösningars egenskaper (koncentrationsenheter, partiella molära storheter, termodynamik vid blandning, binära system av flyktiga vätskor, icke-ideala lösningar, kolligativa egenskaper, elektrisk ledningsförmåga, termodynamik för joner i lösning, jonaktivitet, Debye-Hückel teorin). Makromolekyler (struktur hos syntetiska polymerer, proteiner och DNA, proteinstabilitet, ultracentrifugering, elektrofores, NMR, röntgendiffraktion). Kemisk reaktionskinetik (reaktionshastighet, reaktionsordning, konsekutiva reaktioner, reaktionshastigheters temperaturberoende). Yt- och kolloidkemi (kolloidala system, kolloidal stabilitet, ytaktiva ämnen, miceller, bilager, liposomer, cellmembran, membranpotential). Professionell träning.

Undervisning

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminareier, demonstrationer och laborationer.

Laborationerna redovisas muntligt och skriftligt. Särskild vikt läggs vid att stimulera de studerande att självständigt söka information och lösa problem.

Kursdeltagarnas närvaro är obligatorisk vid kursintroduktion, samtliga moment i samband med laborationer, prov, professionell träning samt vid särskilda moment vilka meddelas av kursansvarig lärare i samband med kursintroduktionen.

Examination

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga obligatoriska moment samt godkänt tentamensprov.

Möjlighet att komplettera icke godkänd laborationskurs kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin