Behörighetskrav

Medicinsk genetik (7,5 hp); Forensisk vetenskap och kriminalteknik (7,5 hp); Forensisk genetik och medicin (15 hp)

Mål

Syftet med Allmän översiktskurs är att ge studenterna en mycked bred och allsidig översikt över kriminologi som ett vetenskapligt ämne: Efter genomgången ska studenterna ha:

1. Kunskaper om olika definitioner av ämnet kriminologi, kriminologins relation till angränsande ämnesområden, samt de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna till de centrala kriminologiska begreppen och teorier.

2. Behärska de centrala kriminologiska teorierna rörande brottslighetens orsaker på individ- och samhällsnivå sedda ur biologiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv.

3. Kunna redogöra för olika metoder att beskriva brottslighetens omfattning, karaktär och studera dess orsaker samt analysera utsagor som bygger på dessa.

4. Kritiskt analysera vissa speciella områden inom kriminologin så som viktimologi, narkotikabrottslighet, kön och brott samt diskriminering av etniska och religiösa minoriteter.

Innehåll

Syftet med kurmomentet Allmän översiktskurs 15 hp är att ge en bred översikt av ämnet kriminologi. Allmän översiktskurs består av ett antal delmoment som på olika sätt berör kriminologiska aspekter på brottslighet, lagstiftning och reaktion på brott. Följande moment ingår i kursen:

- Grundläggande kriminologiska begrepp och definitioner

- Kriminologins vetenskapsteoretiska grunder

- Olika metoder att studera brottslighetens omfattning, karaktär samt

förändringar över tiden

- Den dolda brottsligheten och andra problem vid studier av brottslighet

- Biologiska, psykologiska, socialpsykologiska och sociologiska teorier om

brottslighetens orsaker samt deras relevans vid studier av olika brottstyper

som narkotikabrott, ekonomisk brottslighet, tillgreppsbrott och våldsbrott

- Viktimimologiska aspekter på brottsligheten och rättssystemet

- Kriminologins relation till juridiken (särskilt straffrätten) och andra

ämnesområden

- Olika aspekter på diskriminering inom rättsväsendet

Kursmomentet består av föreläsningar och obligatoriska gruppexaminationer. En viktig pedagogisk aspekt är att kursen har flera lärare som i sin undervisning utgår från den egna forskningen, på så sätt får de studerande en mångsidig bild av kriminologiska teorier och metoder samt hur dessa tillämpas inom ämnets olika grenar.

Två examinationsformer tillämpas på kursen: dels sex gruppexaminationer och dels en salstentamen.

Undervisning

Föreläsningarna kommer att ges av ett antal olika föreläsare och undervisningen vid gruppexaminationerna ges till största delen av doktorander på institutionen. Till varje föreläsning finns det läshänvisningar (se Litteraturhänvisningar till föreläsningar) så du kan läsa in dig på temat som det föreläses om.

Undervisningen består även av sex stycken gruppexaminationer (GX). Varje GX består av tre timmars undervisning i grupper om ca 35 studenter. Närvaro på gruppexaminationerna är obligatorisk. Man kan inte bli godkänd på ett GX utan aktiv närvaro.

Examination

För godkänd kurs krävs godkänd tentamen samt minst 5 godkända gruppexaminationer (av 6). Om du inte blir godkänd på en gruppexaminationsuppgift måste du lämna en komplettering till gruppexaminationsläraren inom 5 dagar efter det att du har fått besked om att du inte är godkänd. Obs! Det finns bara en möjlighet till komplettering. Om man har varit frånvarande eller inte blivit godkänd på flera än en gruppexaminationsuppgift får man komplettera genom att gå på dessa gruppexaminationer nästa termin.

För att bli godkänd på en gruppexaminationsuppgift skall du vid det aktuella gruppexaminationstillfället vara närvarande, lämna in skriftliga inlämningsuppgifter samt vara inläst på ett antal diskussionsfrågor. Svaren skall skrivas utifrån kurslitteraturen. Referera till kurslitteraturen.

Gruppexaminationsfrågorna skall lämnas in i samband med gruppexaminationstillfället. Lämnas uppgifterna in senare än detta kommer uppgiften inte att rättas och uppgiften blir inte godkänd.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.