Behörighetskrav

Sh A (områdesbehörighet 6). Kraven har sänkts jämfört med den ursprungliga områdesbehörigheten.

Mål

Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna översiktligt redogöra för och diskutera:

• den politiska idéhistorien och olika idéers politiska konsekvenser;
• den politiska styrelsen, förvaltningen och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder;
• det politiska deltagandets variationer;
• de politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier;
• den internationella politikens utveckling under 1900-talet och EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan. Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i kortare uppsats eller promemoria behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed:
• ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial,
• förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation,
• kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material, - kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial,
• känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fem delkurser: Politisk teori, Medborgare och samhälle, Statsmaktens strukturer, Förvaltningspolitik och Internationell politik.

Politisk teori, 2 hp

Mål

Kursen syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i det politiska tänkandet och den politiska teorin. Studenten övas i att självständigt tolka och värdera några klassiska källtexter. Å ena sidan handlar det alltså om att försöka förstå det som kan förefalla märkligt (eller tvärtom förrädiskt bekant), å andra sidan om att bedöma sanningen och fruktbarheten i det som läses.

Innehåll

Kursen grundar sig i läsning av klassiker: dessa aktualiserar politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, frihet, rättvisa, värdighet och dygd. Det viktigaste pedagogiska elementet i kursen är att studenterna skall lära sig förstå och utvärdera idéer som inte är deras egna, vilket bland annat sker genom så kallade disputationer, där studenter får i uppgift att företräda vissa givna ståndpunkter och utveckla så goda argument som möjligt för dem. Det innebär att den politiska idéhistorien och uttolkandet av denna å ena sidan och bedömningen om rätt och fel i politiska och moraliska frågor å andra sidan tänks höra samman. Studenten tänks överskrida sin egen horisont genom att försöka förstå och försvara de olika politiska idéer som utvecklas i kurslitteraturen. Under seminarierna följs vanliga frågor, kring vilka studenterna får fundera och argumentera individuellt och helt efter eget huvud, av disputationer, då de i grupp får ikläda sig en annan roll och argumentera mot den motsatta ståndpunkten.

De längre källtexter som läses är bland annat utdrag ur Platons Staten, som ger studenterna möjlighet att reflektera kring det politiska tänkandets uppgift och frågan om hur det kan avgöra vad som är rätt och fel. Vidare läses utdrag ur Aristoteles Politiken – liksom ur Nya Testamentet, som är ett viktigt element i snart sagt allt senare västerländskt politiskt tänkande: här aktualiseras i synnerhet frågan om laglydnad och uppror. Thomas Hobbes Leviathan blir utgångspunkten för en diskussion om "kontraktet" och individuellt samtycke som grund för statens anspråk på herravälde; en variation på detta tema är Jean-Jacques Rousseaus Om samhällsfördraget. Utdrag ur Karl Marx Ekonomisk-filosofiska manuskript läses och diskuteras med särskilt avseende på idéer om alienation, maktlöshet, kapitalism, människans förhållande till naturen och mänsklig frigörelse. Slutligen läses John Stuart Mills Om friheten, i vilken den liberala principen om att ingen handling kan förbjudas som inte skadar någon annan utvecklas – och denna princip tillämpas sedan på kontroversiella frågor. Som lärobok tjänar Svante Nordins Det politiska tänkandets historia.

Undervisning

Kursen består av ett antal föreläsningar och tre seminarier, till vilka studenterna förbereder sig genom att läsa samtlig relevant kurslitteratur och reflektera kring de frågor som de finner i arbetsmaterialet. Studenterna förväntas ta med sig kurslitteraturen till seminarierna och kunna slå upp de relevanta ställen som diskuteras.

Examination

För godkänt krävs aktivt deltagande i seminarierna. Till det tredje seminariet skrivs en promemoria: för godkänt krävs att studenten argumenterar självständigt men utan löst tyckande om principiella frågor och tolkningsproblem utifrån kurslitteraturen, föreläsningarna och seminarierna.

Vid betygssättning av seminarierna (inklusive PM-uppgiften) tillämpas en tvågradig betygsskala Underkänd - Godkänd.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen anknyter till högre nivåer, både med avseende på normativa problem, statsveten-skapliga grundbegrepp och tolkning av de stora böckerna.

Tentamen Politisk teori, 4 hp

Skriftlig tentamen i politisk teori. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd.

Medborgare och samhälle, 2 hp

Mål

Målet för denna grundkurs är att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur. Ett annat syfte med kursen är att skapa en första beredskap och kännedom om statsvetenskapliga grundområden hos studenterna som bäddar för senare fördjupningar på ett antal områden. Målet är att träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och att öva upp förmågan att utarbeta korta analytiska texter med ett självständigt valt fokus i samarbete med andra.

Innehåll

Denna kurs anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system, och har ett uttalat jämförande grepp. Med utgångspunkt i medborgarrollen, politisk kultur och politiskt deltagande fokuseras demokrati och demokratiseringsprocesser, det organiserade medborgarsamhället i form av partier och intresseorganisationer liksom andra kanaler för påverkan såsom media. Kursen är empiriskt inriktad, hämtar exempel från existerande stater i olika delar av världen liksom, självfallet, från Sverige. Kursen har ett brett fokus och introducerar politik och politiska problem i de avancerade industriländerna, i det post-kommunistiska Europa och i utvecklingsländer i Asien, Afrika och Latinamerika, teman som återkommer på högre nivåer.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och eventuella gästföreläsningar kring aktuella empiriska och teoretiska teman.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, författande av en kurspromemoria (PM) med anknytning till kurslitteraturen men i övrigt valfritt ämne, och opposition samt försvar.

Vid betygssättning av seminarierna (inklusive PM-uppgiften) tillämpas en tvågradig betygsskala Underkänd - Godkänd.

Statsmaktens strukturer, 2 hp

Mål

Kursen avser att skapa förståelse och kännedom hos studenterna om svensk politisk historia, statsskickets utveckling och utformning. I samband med detta avses att skapa en särskild förståelse för genusfrågornas och integrationspolitikens utveckling samt hur EU:s politiska system fungerar och påverkar svensk politik. Dessa olika byggstenar avses ge förutsättningar för senare fördjupningar på ett antal områden. Genom föreläsningar ges en orientering i grundläggande begrepp, teorier och metoder och genom aktivt deltagande i seminariediskussioner ges studenterna möjlighet att träna upp förmågan till egen analys och reflexion. Målet är också att i anslutning till delkursen presentera forskningsresultat från forskning inom ovanstående delområden.

Innehåll

Denna delkurs anlägger ett helhetsperspektiv på svensk politik historia och politiska system, och har ett uttalat jämförande grepp. Politiska institutioner, den legislativa och exekutiva makten ägnas utrymme, liksom statens uppbyggnad och politikens genomförande. Svensk invandrar- och integrationspolitik samt jämställdhetspolitik belyses i ett historiskt perspektiv. Bland de övriga temata som denna delkurs ägnar särskild uppmärksamhet återfinns den Europeiska Unionen.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till delkursens huvudtemata.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande på de seminarier som ges samt tentamen i anslutning till delkursen. Skriftliga inlämningsuppgifter i anslutning till seminarierna kan förekomma. Genom seminarierna skapas förståelse för vad självständighet och kritiskt tänkande innebär, och syftet är att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygssättning av seminarierna tillämpas en tvågradig betygsskala Underkänd - Godkänd.

Tentamen Medborgare och samhälle samt Statsmaktens strukturer, 8 hp

Skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursernas innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning av den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Förvaltningspolitik, 2 hp

Mål (som förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- förstå den offentliga förvaltningens roll och funktion,

- ha en fördjupad förståelse för centrala drag i den svenska förvaltningen, dvs. ha god kännedom om den offentliga förvaltningens organisation,

- kunna tolka och tillämpa förvaltningspolitiska begrepp, idéer och föreställningar på politiska processer och skeenden,

- kunna problematisera förhållandet mellan makt och ansvar i förvaltningen,

- ha en grundläggande förståelse av vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär i studiet av politik och förvaltning.

Innehåll

Med förvaltningspolitik avses idéer och åtgärder riktade mot den offentliga sektorns organisation och arbetssätt, och på kursen kommer några av dessa verktyg att diskuteras. Utgångspunkten är att förvaltningspolitikens framgångar och misslyckanden har avgörande betydelse för hur de politiska besluten förbereds och genomförs. I fokus står således klassiska statsvetenskapliga problem kring den politiska styrelsens organisering. Litteraturen behandlar främst Sverige, men innehåller även internationella utblickar.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar

upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, genom författande av en kurspromemoria (PM) samt genom en skriftlig tentamen. Kurspromemorian ska anknyta till kurslitteraturen (valfritt ämne), och den försvaras sedan av studenten vid ett seminarietillfälle. I denna del ingår också att opponera på en annan students promemoria.

Vid betygssättning av seminarierna (inklusive PM-uppgiften) tillämpas en tvågradig betygsskala Underkänd - Godkänd.

Internationell politik, 2 hp

Mål

Kursen ska ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik. Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter

avseende grundläggande kommunikation, forskning, samt analytiskt arbete. Kursen ska förbereda studenterna för studier framför allt på B-nivå men också på högre nivåer inom detta delämne, samt för kvalificerade tjänster i arbetslivet.

Innehåll

Fokus för kursen ligger på utvecklingen inom internationell politik under 1900- och 2000-talet, med särskild tonvikt på europeiska erfarenheter. Ett antal av de centrala teoritraditionerna och perspektiven inom forskningsfältet introduceras, exempelvis några eller samtliga av de följande: realism, liberalism, strukturalism, konstruktivism och

genusteori. Utöver teoritraditionerna kommer centrala problemområden och processer inom internationell politik, såsom säkerhet, konflikt, krishantering, internationellt samarbete, integrering och utrikespolitik, att presenteras.

Undervisning

Undervisningen på denna kurs består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier.

Vid betygssättning av seminarierna tillämpas en tvågradig betygsskala: Underkänd -

Godkänd.

Tentamen Förvaltningspolitik och Internationell politik 8 hp

Skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursernas innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning av den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Undervisning

Undervisningen sker i form av ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier och författande av kurs-pm. Syftet med seminarierna är att kritiskt reflektera över och diskutera litteraturen. Deltagande vid seminarierna kräver omfattande förberedelser i form av individuella studier och gruppmöten. Deltagande i undervisningen förutsätter generellt heltidsstudier. Seminariedeltagande är obligatoriskt, medan närvaro vid föreläsningarna är frivillig.

Examination

Kursen examineras genom tentamina, genom deltagande i seminarier samt genom författande av pm i anslutning till seminarierna på vissa delkurser.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. På senare nivåer introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter. Avsikten är här att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständigt och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna seminarierapporter och pm. En första träning av den muntliga förmågan ges under seminarierna och utvecklas vidare fördjupningsnivåerna.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.