Barnlogopedi III. Habilitering och alternativa kommunikationssätt
Kursplan, Grundnivå, 3LG008
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 3LG008
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G)
- Fastställd av
- Ordförandebeslut Margareta Jennische, 15 december 2010
- Ansvarig institution
- Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Behörighetskrav
Programmets uppläggning bygger på klar progression varför den studerande skall följa kurserna i tur och ordning.
Tillträde till termin 5, 112,5 hp godkända programpoäng.
Godkända kurser barnlogopedi I 7,5 hp och klinisk barnlogopedi I 7,5 hp.
Genomgångna kurser Barnlogopedi II 7,5 hp.
Mål
Kursen skall ge fördjupade teoretiska kunskaper och färdigheter för att utifrån ett helhetsperspektiv kunna kartlägga kommunikativ förmåga och ät-sväljfunktioner hon barn och vuxna med funktionsnedsättning och föreslå och motivera olika former av åtgärder.
Efter genomgången kurs skall studenten
- Kunna klargöra vad kommunikativa funktioner innebär i olika åldrar samt redogöra för språket som verktyg för tänkandets utveckling och lärande.
- Kunna kartlägga kommunikativ förmåga hos barn och vuxna på olika utvecklingsnivåer och med olika former av funktionsnedsättning, kunna göra målformuleringar och förslag till vårdplaner med utgångspunkt i ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health.
- Kunna förklara olika typer av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och kommunikationshjälpmedel samt motivera val av AKK vid olika former av funktionsnedsättning.
- Översiktligt kunna redogöra för orsaker till utvecklingsförsening, missbildningar och syndrom.
- Kunna värdera egna insatser utifrån föräldrars och patienters kriser och förväntningar i mötet med habiliteringen.
- Med fördjupade teoretiska kunskaper kunna redogöra för oralmotorisk utveckling och ätande hos barn med funktionsnedsättning samt föreslå och motivera insatser och behandling som underlättar ät- och sväljförmågan hos barn och vuxna med sensoriska eller motoriska svårigheter .
Innehåll
Kursen avslutar den del av logopedin som omfattar utvecklingsavvikelser gällande språk, tal kommunikation, oralmotorik och ätande. Studenten förväntas därför aktualisera kunskaper från tidigare kurser i logopedi, pediatrik, lingvistik och psykologi för att kunna förstå, analysera problem och föreslå åtgärder för barn och vuxna med grava funktionsnedsättningar vilka påverkar deras aktivitet och delaktighet i samhället.
Under kursen diskuteras kommunikation utifrån ett helhetsperspektiv. Studenterna ges fördjupade kunskaper i olika former av grava funktionshinder (som autism, cerebral pares, mental retardation och olika syndrom) och hur dessa påverkar personers förmåga att utveckla språk och kommunikation samt i att kartlägga kommunikativ förmåga. Utifrån ICF: kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet diskuteras målformulering och vårdplan. Olika utvecklingsnivåers innebörd för personers kommunikation, lärande och tänkande är central för förståelsen av aktivitet och delaktighet. I gruppövningar, laborationer och färdighetsträning diskuteras och prövas olika former av alternativ kompletterande kommunikation (som tecken, Pecs, Bliss, bilder). Tekniska kommunikations- och kognitionshjälpmedel presenteras. Studenterna diskuterar och reflekterar över utveckling av språklig kompetens genom alternativ kommunikation.
Studenterna ges teoretisk undervisning om avvikande oralmotorisk och sensorik utveckling samt grov- och finmotorisk utveckling hos rörelsehindrade och som påverkar förmågan att äta och svälja. Demonstration av behandling.
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbeten, demonstrationer och övningar.
Examination
Examinationen är målrelaterad och studenterna förväntas i muntlig eller skriftlig form kunna redovisa sina kunskaper på samtliga mål.
Godkänd kurs
För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga kursmål, samt deltagande i obligatoriska moment.
Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.
Examinator: Margareta Jennische